• Misses

    Ja kan inte hjälpa hur ja känner

    Min sambos son driver mig till vansinne, han skiter i att lyssna på om jag säger till,kollar på mig som om ja vore dum i huvudet..Han vaknar varje morgon innan halv 6 o tjatar 20 gånger om yoghurt, han tjatar alltså tills han får som han vill, Varje middag vi har tjatar han om att han inte vill äta upp maten, han kan säga samma mening 20-30 min tills min sambo ger sig för att han inte orkar höra tjatet.
    Hur f*n ska man orka ???
    Samtidigt ska man jobba, ta hand om sin egen dotter och laga mat o sköta hemmet o vara glad o pigg......Ja orkar inte, de ska väl inte behöva bli så att man ger upp relationen för omstädnigheterna med sonen???

    SNÄLLA GE MIG RÅD!!!!

  • Svar på tråden Ja kan inte hjälpa hur ja känner
  • Misses
    vadermom skrev 2008-11-28 20:52:37 följande:
    Det låter lite som min son det Man får stänga av öronen en liten stund när det blir för mycket prat.Jag brukar se till att få komma iväg en liten stund själv när det går, så jag kan andas ut mellan allt prat.
    De går inte, han tjatar till han får de han vill, han kan tjata 30 min minst vid varje middag minst
  • Misses
    vadermom skrev 2008-11-28 21:08:11 följande:
    Ja precis vad jag tänkte fråga, hans ålder och hur ser det ut när det här börjar?
    Han fyller 4 snart, ja har haft med honom i mitt liv 1 år snart
  • Misses
    vadermom skrev 2008-11-28 21:25:25 följande:
    Svar på #5Min grabb är också 4 år nu och håller aldrig snattran.Jag brukar försöka avleda honom med lek, tex tysta leken börjar nu eller tex aktivera honom, hjälpa till med lillebror, mata och gulla.Annars så får jag iband säga ifrån ordentligt att nu får det räcka, annars får han gå från bordet.Prata med hans pappa, fråga hur ni ska göra tillsammans när tjatet går i gång och fråga vad han tycker och förklara att det blir förmycket för dig ibland.
    poblemet e att han vill gå från bordet o skiter i att man säger till på skarpen, han fortsätter tjata, hela dagarna.....ja får spader snart
  • Misses

    Han tom tjatar 100 gånger om dagen från mån- lör om godis, de är tydligen en stor grejj, ja känner att om de fortsätter så här klarar ja inte att bo ihop med min sambo men vill inte att hans sons ska få sabba de här

  • Misses
    mandelblomma skrev 2008-11-28 21:40:15 följande:
    men det låter som detkanske står för något annat egentligen, kanske är du inte ens medveten om vad själv.För att vara så irriterad/ tycka så illa om en 4 åring att man är beredd att bryta upp från sin man som man har barn med för att barnet babblar mycket låter faktiskt lite märkligt i mina äron.Du är vuxen och han är fyra år, du får ställa dina känslor åt sidan helt enkelt...det är nog svårare för han än för dig!
    Jag tycker inte illa om honom men de blir för mkt för mig, O jag har inte barn med min sambo.
    men de blir för mkt, man orkar inte med helt enkelt, att vakna varje dag av ett barn som gnäller o sen orka jobba heltid, ta hand om min dotter, laga mat o sköta all annan markservice, dessutom va glad o gulllig, de går helt enkelt inte ihop
  • Misses

    Oftast inte eftersom de är jag som jobbar kortast tid o anser då att ja kan stå för merparten av markservicen.
    men de va inte de tråden handlade om

  • Misses
    Zaria skrev 2008-12-01 16:25:40 följande:
    Vad skall du göra när ditt eget barn blir 4 år och börjar snattra?4 åringar i allmänhet brukar vara rätt tjatiga =)
    [/citat]

    Hon är nästan 4 o de är inte samma sak alls ( o de handlar inte om att hon är min.
    mandelblomma skrev 2008-12-01 16:38:16 följande:
    [citat]
    Du bad om råd och du utrycker att du inte orkar sköta all markservise, vara gullig, jobba heltid och ta hand om barnen...låter som en väldig sned arbetsfördelning om ni båda jobbar 100% tycker jag.
    Klart som f*n de är jobbigt o ja kommer oftast hem först så de är inte mer än rätt att ja börjar med middagen tex, eller städar, då vet jag att de blir ordentligt
  • Misses

    Tack alla ni som svarat mig, ja ska kolla in sajten
    Min dotter är snart 4 men då ja o hennes pappa har barn sen innan vet man på ett ungefär vilka fällor man ska undvika, min bonus har inga syskon o då kan de väl lätt bli att man ska göra allt för sitt enda barn

  • Misses

    Lindsey skrev 2008-12-11 11:30:56 följande:


    Jag kan förstå hur du känner. Är själv bonusmamma till 4 men dom är lite äldre än ditt bonusbarn. Tror inte egenligen att det är barnet du är och ska vara arg på, utan barnet föräldrar...det är ju ändå dom som fostrat barnet och det är dom som ska ändra beteendet också så att det funkar för alla i familjen. Nog är det jobbigt men värt besväret!
    Ja de är klart föräldrarna som uppfostrar barn men hans morsa gör i princip allt för att motarbeta och min sambo e ganska lam när de kommer till hans son.

    När man säger att gå från bordet, de är ju precis de han vill, sen smälter hans pappa på kvällen när han vill ha yoghurt.
    "klart hans barn inte ska va hungrig oavsett om han ätit eller inte"

    Situationen blir ju ohållbar eftersom dom klemar bort ungen.
    de e skitjobbigt o hantera alla grejjer

    Ni kanske tycker ja e hemsk men ja har ingen annan att ventlilera med
  • Misses

    maalin28 skrev 2008-12-12 09:29:45 följande:


    Jag skulle va riktigt irriterad på sambon som till slut viker sig efter allt tjat... barnet har ju lärt sig de.. "tjatar jag så får jag"...  håller du inte med!? Har du sagt vad du känner till sambon? Gör det annars... Lycka till!!!
    Ja håller med dig till hundra procent, ja har sagt vad ja tycker men då tar han illa vid sig o vi hamnar i diskussion, de blir som en ond cirkel...

    Dom provade den metoden på dagis men då jagade han upp sig så mycket att han spydde, vi har börjat med att han tex inte får någon dricka förrän han har ätit upp maten o de har funkar ganska bra. Kanske låter elakt men han e väldigt tunn för sin ålder.

    nu har han tjatat i 2 tim om samma sak o de hjälper f*n inte att säga nej o att man förklarar varför, han ger sig inte iaf...Jag blir fanimej GALEN
Svar på tråden Ja kan inte hjälpa hur ja känner