Sen 6-månaders baby

Nä, det är väl helt sant. Jag vet inte varför som jag är så orolig, det är ju mitt tredje barn och jag är vanligtvis inte en orolig person (vilket i och för sig gör mig mer orolig eftersom jag inte med någon av de andra känt så här). Önskar bara att han var stabilare i nacken. Det är väldigt liten skillnad från det att han var 4 mån och nu.

När han sitter i knäet är han ju klart bättre på att hålla upp huvudet men rätt var det är så tappar han det igen och då blir han jätteledsen. Om det bara vore det här med huvudet men han greppar inte saker heller (enda undantaget är storasysters pippidocka som av någon anledning lockar honom och om man sträcker fram sina fingrar). Håller väl antagligen på och analyserar för mycket. Vi ska tillbaka till Bvc nästa fre så vi får väl se vad de säger då.

Tack Babybalo, det känns lie bättre nu. Vi har varit på 6mån men då var han bara 5½ mån. Vi ska tillbaka idag men jag vet att han inte blir "godkänd"..Är jättetrött just nu för han är ovanligt kinkig, ammar varannan timme på natten! Vi hade magsjuka hela familjen för 2v sen och han har väl inte kommit ikapp ännu. Så fort jag är lite mer utvilad så kan jag nog se på det här lite mer nyanserat. jag är vanligtvis lugn och sansad. Det mest troliga är ju faktiskt att han är normalt sen (och om inte så får man väl hantera det då).

Hej
Vi har nu varit på Bvc idag. Lilleman var på en osedvanligt uruselt humör hela morgonen (han anade nog vad som väntade.... Han i stort sett gallskrek hela förmiddagen, vägrade äta och var allmänt grining. När vi kom fram ammade jag honom och så somnade han förstås 3 minuter innan vi skulle in! Jaha, tänkte jag, inget guldläge direkt..! Vi fick dessutom en helt annan sköterska än den vi brukar gå till och denna väckte Lilleman direkt och abrupt genom att snabbt som ögat ta honom ifrån mig och högjutt utropa "Nu är det dags att jobba på lite, grabben!" (det är ordagrannt citerat). Både jag, Lilleman och alla andra väntande i väntrummet hoppade nästan ur kläderna av förskräckelse. Vet inte om det var chocken men Lilleman tittade först förskräckt upp och sen..log han sitt soligaste leende, skrattade till och...-samarbetade. Han låg jättelänge på mage (kunde visserligen inte lyfta huvudet men försökte några gånger åtminstone), han höll upp huvudet riktigt bra i sittande läge, han följde leksaken med blicken och hela tiden var han glad och skrattandes! Tja, jag vet inte vad jag ska tro längre. Hon höll med om att han trots allt ändå var sen (han sträckte sig inte efter leksakerna och var dålig på att hålla dem när hon satte dem i handen spec höger) men han var då betydligt mer "på gång" än vad jag någonsin sett tidigare. Men som babybalo sa så kanske det är magsjukan för han hade droppat rejält i vikt. Där kom ytterligare en lustighet, för han har ju helt vägrat äta vanlig mat utan bara ammat. När jag kom hem så tänkte jag följa rådet som den något burdusa bvctanten gav att varannan timme erbjuda honom 1tsk med någon fast föda. Sagt och gjort jag plockar fram en burk majspure och tar en tesked och ger honom. Efter att han ätit ½ (!) burken så tänker jag att det nog kanske är bäst att ta det lite lugnt, men nu innan han somnade så klämde han i sig nästan ½ portion gröt också! Vad ska man tro?! Nåväl, det blir väl fortsättning följer, vi ska tillbaka om en vecka igen och kontrollera både vikten och utvecklingen (då till den gamla vanliga bvcsköterskan).
Hm, ska ta upp frågan om sjukgymnastik då, jättebra tips!

Tack alla för all uppmuntran! Som sagt vi får se. Lilleman har nu under helgen ätit jättebra och varit på sitt vanliga soliga humör så det känns skönt. Han försöker väl kanske lite mer att röra sig men annars är nog framstegen ganska så minimala! När man lägger honom på mage så ligger han bara där platt som en pannkaka. Jo, förresten så vände han sig från rygg till sidan idag. Jag och maken blev så förvånade att vi "anklagade" hans syskon för att puttat omkull honom trots att de hade alibi, de hällde nämligen i diskmedel(!) i tvättmaskinen. Har nog aldrig sett så mycket skum! Det trängde ut ur maskinen (jo då de hade med gemmensamma krafter , de är 4år/2,5, lyckats sätta igång den också) så jag ägnade en lång stund av den här soliga söndagen till att skotta skum i tvättstugan och förbanna att jag pedagogiskt nog har låtit mina barn hjälpa till och tvätta! Usch vilka busbarn! Yes är faktiskt lika drygt som reklamen säger, på alla tänkbara sätt! Fast å andra sidan är det nog inte meningen att man ska hälla en halvflaska i tvättmaskinen...Jag kanske faktiskt ska vara lite tacksam över att jag åtminstone har 1 barn som sitter lugnt och fridfullt och iaktar.
Bobbenn: Hur gammal är din dotter nu?
frösöblomster: berätta mer om din son. På vilken sätt spräcker han "mallarna"?

Frösöblomster: Låter som om din kille verkligen gick om och blev snarast tidig! Vilken härlig kille! Känns inte riktigt som om Lilleman kommer att göra något liknande men han verkar i alla fall "tillbaka på banan"...Just nu ligger han och greppar efter sina knän (tror att han är ute efter sina fötter). Jag kanske har gett honom en hel hög urtråkiga leksaker för vad man än räcker fram till honom så verkar det inte intressant nog att sträcka sig och greppa tag i...
bbqueen: Tack för tipset, det ska jag kolla in!
Nä, nu ska jag ge Lilleman lite lunch och sen får vi väl ta ett "träningspass". På torsdag är det cirkusuppvisning igen på BVC...

Frösöblomster: Jag ska definivit ta upp det på torsdag när vi ska dit igen.
Man kan väl inte påstå att jag är jätteimponerad över vårt bvc och de som jobbar där. Möjligen är skräcktanten från i fredags undantaget för hon verkade både resolut och kunnig om än något underutvecklad i bemötande...Men man kan ju inte få allt...!
Bobbenn: Lilleman "fyllde" 6 månader i torsdags så kanske han överraskar oss också.
Dagens utveckling är att han verkade försöka ta tag i mitt hår. Med mitt första barn var det raka motsatsen, han luvades HELA tiden. Jag var vansinnig! Och nu sitter jag här och försöker lura den här sonen att ta tag i håret..! Man kan visst aldrig göra en mor nöjd..! Vig är han i alla fall, för nu har han lyckats få fatt på fötterna...

Bobbenn: Så hoppas jag att Lilleman tänker också...! Lite som tjuren Ferdinand. storebror och storasyster är så helt olika sin lillebror (ja jag vet att det är fel att jämföra sina barn men ofrånkomligen så gör man det ju). Vi har en bild på storebror när han är 4 månader och ligger på mage till synes jätteglad. han stödjer sig på ena armen och i den andra har ett fast grepp om decilitermåttet. Det känns som om Lilleman på sin höjd kommer att klara det runt sin 15-årsdag om han fortsätter i den här takten...Men som sagt inte mycket att göra åt. Han är glad och lycklig och då får jag vara det också! Men det ska bli intressant på torsdag och se vad de hittar på på BVC..

Hej alla!
Senaste uppdatering av Lilleman...Vi befinner oss just nu i ett stort svart hål ( ett sånt som de flesta småbarnsföräldrar hamnar i någon gång..). Nu när vi trodde att vi var tillbaka i racet igen så drabbas hela familjen av hög feber inklusive Lilleman som förstås blir värst drabbad. Tillbaka till amning 1g/timme DYGNET RUNT! Jag är helt slut och färdig just nu! Lilleman är arg och gnällig och personlighets förändrad nästan. Å andra sidan så börjar han nu mitt i allt att sträcka sig efter saker och kanske kanske håller han upp huvudet lite bättre. Men nu längtar jag tillbaka till tiden då han låg och bara tittade på omvärlden och var jättenöjd...
Bvc-besöket som vi gjorde ledde i alla fall till att vi om 2v får träffa en barnspecialist, så det känns ju bra.
Frösöblomster: jag lyckades inte övertala mig till en remiss till sjukgymnast, bvctanten tyckte att det var en sak för specialisten att avgöra.

Hej alla
Lilleman är något piggare nu men nu har jag fått 40 graders feber..
Jag har verkligen fösrökt att få i honom andra saker än amningen bara för att få lite ro men hitills är han en mycket aktiv medlem i föreningen "våga vägra välling".Lite gröt går det i honom men inte så mycket att han klarar sig på det.FFa är det nog vätska han behöver just nu. På den positiva sidan (den finns ju faktiskt nästan alltid en sådan) så har hans goda humör återvänt idag och, hör och häpna!; så har han använt en del av eftermiddagen åt att vända sig från rygg till sida flera gånger!
Nu ska det väl ändå vända?! Kanske är detta bara en enda lång utvecklings fas!

Camillch: ja nog kan man alltid hitta anledningar till att oroa sig över sina barn. En bekant till mig som har 5 barn som alla är vuxna nu tröstar med att säga att det aldrig går över. Man är tydligen hela livet orolig för sina barn på ett eller annat vis. Det låter i alla fall som om din kille prioriterar att ta saker framför att rulla, min äldsta son rullade aldrig heller. Min lilleman han vet inte riktigt vad han ska göra ännu men han har börjat "boxa" på saker som man hänger framför honom så det är kanske ett första steg på att försöka greppa tag..
Angående maten så i natt efter en amning så kände jag mig trött och lite arg också för den delen, så jag gick upp och blandade välling och tänkte att man kan kanske lura i honom vällinge lättare på natten än på dagen. Och visst, det gick faktiskt rikitgt bra, han slurpade i sig 100ml direkt efter amningen. Jag blev så glad, det kändes som att vinna en miljon på lotto! Jag dansande en liten segerdans, gick och la mig, nöjd och glad och förvissad om att få sova något längre än 1-1½ timme. Vad hände? Absolut ingenting! Han vaknade igen en timme senare, lika hungirg som vanligt...Nåväl, han har i alla fall börjat gå upp i vikt igen så än så länge kanske han behöver sina konstant nattamningar mer än vad jag behöver att sova...