Inlägg från: mimmi 1 |Visa alla inlägg
  • mimmi 1

    När ska man sluta oroa sig???? (gör man nånsin det???)

    oj så skönt att läsa att fler är som jag är så himla orolig jämt... när min 17-åring var utomlands i sommras med sina kompisar, ( dom var ett gäng på 8 st,) höll jag på bli tokig de dagar han skickade sitt sms för sent... det var ett krav från mej, att han skulle höra av sej varje dag nämnligen... och sååå skönt varje gång det pep i mobilen, och det stod att allt var bara bra, ...för att inte tala om hur det kändes när han var hemma igen!
    samma sak på helgerna när han är ute... ligger som på nålar, tills jag hör nyckeln i låset, först då kan jag somna ordentligt... vet inte vad man ska göra.. jag har ingen orsak till att vara orolig, eftersom min son är väldigt skötsam, jo, nog har han druckit öl, men absolut inte så han blivit full, men han går ju tvåan i gymnasiet, och kan ta vara på sej själv.
    han har kompisar med bil, och herreguud, så jobbigt det är när dom är ute i höstmörkret, och snart är det ishalka
    13-åringen är inte ute så mycket på kvällarna ännu, men jag vill inte tänka på hur det ska bli med två som man ska vara orolig för jämnt! och den ynre är tjej, och ännu mer att vara orolig över!! Men det är väl bara det, att man skulle bli sinnessjuk om det hände dem något!!

  • mimmi 1

    nää, fy sjutton så hemskt! hur har det gått? varför är världen så vidrig? jag har en 17-årig son och en 13,5 -årig dotter, och kan ju inte ens tänka på hur det skulle kännas, det som har drabbat dej/er... jag tycker det är fullkommligt nog, bara om de har gjort sej illa..

    Hoppas verkligen att det ordnar sej för dej/er och för din son, och att den utövande får sitt straff...

Svar på tråden När ska man sluta oroa sig???? (gör man nånsin det???)