Ett litet tips från mig är: Det finns inga för små detaljer, det är ofta de små sakerna som man känner igen sig i. Ex favoriträtter, favoritfärg, hobbies, vad man hade för drömyrke som liten.
Ändå om man som "donationsbarn" inte vill ta kontakt med sin genetiska förälder, så kan nog ditt brev ändå fälla en eller annan tår och ge ett härligt skratt i igenkännande.
Jag skulle låta brevet vara allvarligt och humoristiskt om vartannat.
Hjooo. Och 5-åringar har lite problem med att söka ursprung kanske 
Mandrea På sätt och vis tror jag väl att ägg och spermiedonationsbarn har en del liknande frågor, samtidigt som de kan ha en hel del olika. Detta med äggdonation är ju lite annorlunda eftersom mamma som trots allt är närmast ett barn under graviditeten av fysiskt karaktär, inte är biologisk mamma, och det kan öppna upp för andra perspektiv för den som kommit till genom äggdonation. Vetskapen om att man växt i mammas mage, som egentligen inte är biologisk mamma, kan nog sätta tillvaron på kant.
Oj jag citerade två inlägg