Vad kan barnet vilja veta?

Tack för ditt svar. Nu har jag en vinkling till mitt brev att börja kladda på. Vill inte skriva något som jag ej kan stå för & ångrar om 18 år.... Spännande. //donatorn

Har ännu inte börjat på mitt brev, men nu blir jag riktigt äggad att skriva! ha ha haa. Ska käka lite gott med familjen & ta ett glas vin, sedan kanske jag blir lite poetisk & tar fram papper & penna för att börja mitt viktiga brev. Det bör väl skrivas innan behandlingen med sprutor startar om jag skulle bli hormonisk i humöret! Känner mig laddad. //See ya

Hejsan Mandrea! Gud så spännande med lite debatt här. Ställer mina egna vädreringar på sin spets vill jag lova.
Ett par frågor bara: hur ser du själv på det här med ungar? Har du egna? Är du donator eller mottagare? Är du själv adopterad eller tillkommit genom donation av något slag? Känner du folk som varit i någon av dessa situationer? Hur känner du för din släkt? Betyder blodsband mycket för dig?
Själv är jag tillverkad av min mor & far som jag växt upp hos med syskon & levt ett gott liv. Jag och min familj är mycket släktkära. Har ett par adopterade kusiner där den ena är mycket intresserad av att söka upp sitt ursprung. Har tydligen en tvillingsyster som blev kvar hos modern i Asien.... Sedan har jag efter min farfar dött fått en faster & en kusin som är så fina! Farfar ville aldrig erkänna att han var far till henne. Min pappa har fått en kär syster på gamla dagar, det är så roligt! Jag värdesätter detta otroligt mycket. Är nu gift & har en dotter på lågstadiet. Varför jag tagit beslutet att donera mina ägg är många. Är en hjälpande person kanske. Frisk som en nötkärna. Blodgivare & med i Tobiasregistret. Vet att det finns människor som inget högre önskar än att få ett barn. Föräldrarna till det barn som blir till med hjälp av mina ägg har nog försökt få barn 99% mer än andra. Den kvinnan har nog genomlidit sitt eget lilla helvete. Därefter ska hon få någon att "offra" sig att genomgå ett sjujäkla test. Det har inte varit det lättaste faktiskt. OK att man är fysiskt frisk själv, men sedan ska släktens eventuella sjukdomar gås igenom & sedan ska man rannsaka sig själv i sitt psyke. Himmel vad man blir fundersam. Är så oerhört stolt över min dotter & önskar alla en egen! Finns inga pengar att hämta i detta utan bara välbefinnandet i att kunna hjälpa. Att också skriva ett brev till barnet, som det får ta del av om föräldrarna avslöjar tillverkningen av den vill säga, känns också pressande. Jag kan i och för sig strunta i att skriva något brev, men det är inte riktigt min stil. Vill att barnet ska få lite bakgrundsfakta som kanske svarar på varför den blev som den blev...& om den vill ha möjlighet att söka upp mig. Slängde ut en fråga i etern om tips på vad man ska skriva, & här är vi nu. Skapa fler funderingar till mig, så blir nog mitt brev en hel bok.....//Kramar

Om livet ändå vore lätt...
Här försöker man göra sitt bästa men inget känns riktigt bra. Jag kan inte göra alla till lags, undrar vad dom som tar emot äggen vill? Vill någon ha dom? & ingen annan information?
Äh, jag skriver "min bok" & sedan får ju de ta ställning till det om 18 år! Lär ju inte bli någon "best seller" i alla fall.
Simma lungt! //Kram från uppäggad