Behöver råd! Hur mycket får jag tycka?

Hej! Jag hoppas ni orkar läsa och ge mej lite råd...

Detta är en rätt så ny situation för mej, detta att vara bonusmamma. Min sambo har två barn sen tidigare, en kille på 2½ och en tjej på 3½.
Vi bor tillsammans jag och killen i en tvåa på 44kvm och har barnen hos oss varanna helg. Som ni förstår så är det rätt trångt på dessa kvadrat, men vi löser det så gott det går. Vi sover i samma rum alla fyra i två sängar. Det är trångt, men det går.
Barnen är vana vid större utrymme och känner väl sej rätt instängda här där det inte finns nån yta att röra sej på. Vi har kök, matplats, arbetsplats och vardagsrum i samma rum på 22kvm. Inte mycket att skryta över.
Den minsta, killen, är extremt energisk och aktiv, alla vakna timmar på dygnet. Han sitter aldrig still och kan inte göra en och samma sak i mer än ett par minuter åt gången. Med tjejen är det helt tvärt om. Hon kan sitta och titta på tecknat utan problem och har inte behovet av att hela hela hela tiden va på språng och trotsa det man säger är aja baja. Lillkillen lyssnar nämligen aldrig på vad man säger och är alltid på det han inte får va på, så klart. Allt handlar ju om uppmärksamhet, men man blir verkligen tokig på honom!
Ok, nu till själva problemet. Vi har ju barnen varannan helg, och jag jobbar varannan helg. Så vi har barnen de helger jag är ledig, vilket resulterar i att jag aldrig har en ledig helg då jag kan vara med min kille eller bara ta det lugnt. Förutom varannan helg så är jag ledig en dag i veckan, vilket inte är mycket. Och jag får aldrig sovmorgon. Lillkillen vaknar innan 6.
Jag har inte hjärta att säga till min kille att jag skulle vilja ha en ledig helg utan barnen. Han vill ju såklart va med sina barn!! Jag har pratat med honom om att jag aldrig får sovmorgon och jag har sagt att jag kan sova hos min mamma, men det känns också så taskit att bara dra när barnen kommer!
Jag är gravid och är extra trött just nu, och jag vet att detta med sovmornar inte kommer existera när jag väl får mitt egna barn.
Det känns lite dubbelmoral på nåt sätt detta, vi har ju ändå bara barnen varannan helg. Och jag är själv lite kluven i detta, men det känns jobbigt bara.
Är det nån som har nåt tips på vad jag kan säga till honom?

Tack för er tid!

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-09-13 18:15
Jag glömde utveckla detta med att jag aldrig har sovmorgon. Det har pågått ett bygge utanför vårt hus i över 6 månader nu, och dom börjar gräva/bygga/föra allt möjligt oväsen mellan 06.30 och 07.00 alla veckans vardagar. Och jag jobbar i skift och jobbar ibland mitt på dagen eller sent på kvällen, men det spelar ingen roll. Jag måste ändå vakna när dom där ute sätter igång...