Börjar bli så rädd!!

Förstår dina tankar. Har själv haft dem.
Men man klarar av det. DU kommer att klara av det!
Håller med Pinkie, att vara påläst om de olika faserna i förlossningen kan hjälpa.
Och framför allt, som jag tycker i alla fall.. Det hjälper att andas bra igenom värkarna. In genom näsan och ut genom munnen.
Gjorde inte alls det så bra vid min första förlossning och märkte en markant skillnad vid den andra förlossningen.
Ett stort lycka till!

Jag var inte så jätteorolig över smärtan, för jag hade mycket förvärkar i flera veckor innan förlossningen, så det kändes mer som att det "jätteonda" är ju början på slutet och jag såg nästan fram emot det.

Softyy, när värkarna har börjat så kan du nog få komma in på en koll om du är orolig.. Sedan så tas ju beslutet där om du ska åka hem igen, men då kanske du känner dig lite lugnare av att ha fått träffa en BM och få ha pratat med dem om ditt läge då.  

Oj! Då hade du en väldans tur och en bra förlossning!

Jag hade riktigt ont, så där så man inte vet vart man ska ta vägen.. Dock så hade jag ingen som helst bedövning, någon gång på mina 2 förlossningar.
Tyckte att det var skönt när det var dags att krysta, för då fick jag ju jobba med kroppen, istället bara för att andas.. Gjorde bra ont det med, fast på ett helt annat sätt. Kändes verkligen som att jag höll på att spricka!
Lyckligtvis så gjorde jag inte det på nån av förlossningarna.

Fast det gör väldigt ont (på mig i allafall) så skulle jag inte tveka till att föda fler barn. Smärtan är en övergående sak, och det är verkligen en upplevelse, värt att minnas!