För ung för att bli mamma ?

hej...Jag var 18 med första, 20 vid andra och kommer vaRA 22 med tredje om allt går väl.. jag ansåg att jag var mogen för det, jag klarade det galant..

Förra månaden fick min bror barn,, han är 25 och hon är 19.. Hon klarar det inte,, hon är verkligen inte MOGEN för det.
Hon kan inte vara hemma själv med flickan, hon kräver att min bror ska vara vaken på nätterna, att han ska vara hemma hela tiden, han får inte alls umgås med mig och min familj. Dessutom flyttade hon hem till sin mamma, för dte var ju jobbigt!

Så som sagt, det handlar inte om ålder, det handlar om mognad men framför allt LÄMPLIGHET!

Jag står helt hjälplös och ser hur hon beter sig mot min bror, hur hon behandlar han!

Hon stod och anklagade mig för att inte kunna ta hand om mina barn och att jag var alkholist för att jag drack ett glas vin för några helger sedan ( visste inte om graviditeten då), och det kom endast för att hon inte längre hade nått att säga om min bror...

Vet att detta inte hör hit, men ni kanske har nått tips på hur jag ska få min bror att säga i från lite mer?

Lycka till alla toppen föräldrar=)

Nej så länge du tycker det känns rätt att skaffa barn! Du är ju trots allt myndig! Jag är mer emot folk som skaffar barn när dom är "gamla" Men och andra sidan finns ju dom som kämpat för att få ett barn som är "gamla" Så det är nog beroende på vad man är för person om man är mogen eller inte!

nej, varför är det för ungt? jag var gift o fick barn vid 17, gick jättebra!

Jag tycker inte att man är tillräckligt mogen för att skaffa barn vid 18 års ålder.
Vad har man hunnit med?
Den ekonomiska tryggheten finns ju knappast vid 18 års ålder och man är faktiskt tonåring fortfarande.
Det är meningen att man fortfarande ska ut och ha kul, resa, utbilda sig och skaffa sig en plattform att stå på innan ansvaret för ett litet barn kommer.

Visst klarar sig en 18åring med ett barn och jag tror säkerligen att barnet klarar sig också, kärleken över ett barn tvivlar jag inte på, men jag tror absolut inte att det är ett optimalt för mamman eller pappan.

Signaturen Frango skrev " Visst klarar sig en 18åring med ett barn och jag tror säkerligen att barnet klarar sig också, kärleken över ett barn tvivlar jag inte på, men jag tror absolut inte att det är ett optimalt för mamman eller pappan"

Jag kan inte annat än att ¨hålla med. En sak är att fråga om barnet skulle fara illa av att föräldrarna är väldigt unga, men det finns inget som säger det egentligen. Visst kan en 18 årig tjej vara en underbar och bra mamma, på alla sätt. Men käppar i hjulet finns det, det upplever ALLA föräldrar, stora som små . Om man är runt 25-30 så får man precis som många skriver mer livserfarenhet för att man har helt enkelt varit med på jorden ett tag... Och att ha jobb- eller åtminstone en möjlighet till att tjäna egna pengar är ju bättre för FP och för självkänslan. Det är oerhört tufft att plugga och vara småbarnsförälder tex. Men man behöver inte vänta till 35 som många gör idag. Jag tycker att 25 + är en trevlig ålder att bli förälder på
Sedan ska man ju inte vara nyutflyttad hemifrån, jag tycker hela id+en med att typ bo hos sina föräldrar och vara gravid eller ha små bebisar hos mormor o morfar inte tillatalar mig alls. Jag vill vara självständig, vuxen , oberoende och ansvarsfull. Att bo gratis och få dygnet runt hjälp med det barn som är ens eget känns lite kränkande. Tänker då på serien som gick på kanal 5, unga mammor, med de danska familjerna och deras barn. Där märkte man att de var riktigt unga vissa av dem, och omogna. Och väldigt beroende av sin släkt att hjälpa dem.

ett

vad säger att alla är intresserade av fest och resa då man är ung? Är det något måste?

två

utbilda sig kan man göra med barn. Det är inte värre att göra det än att jobba och ha småbarn.

tre
visst ska man "klara sig själv" men jag tycker tvärtom det är en enorm resurs i de fall som föräldrar har en nära relation och stor hjälp och avlastning av familjen. I sverige ska man klara sig själv till man går under av trötthet, i min kultur hjälps man åt och ingen ser ner på att morföräldrar, mostrar mm sköter om barnen, utan det är helt naturligt. Ekonomiskt så stöttar man också varandra.

När jag läser dessa diskussioner som så ofta uppkommer på FL, så slår tanken mig att; tror ni alla över 25 har jobb?! Det verkar som att det oftast förekommande argumentet för att inte ha barn ungt är "då har man inte jobb... men när man är 25+ och har jobb..." osv. Om man är 30 och letat jobb i flera år då, ska man avstå från att skaffa barn då med? Eller är det bara när man är ung? Hmm...

Dessutom tror jag att mognad för ett sånt ansvar ligger i hur man blivit uppfostrad, kultur osv. Förr i tiden var en 15 åring en vuxen som hjälpte till att sköta hushåll, skickades ut på krigstjänstgöring och annat. Detta var bara för ca 60 år sen. Tänk bara hur det var några hundra år sedan. Folk gifte sig unga, fick barn unga, mognade fortare. I dagens samhälle speciellt här i väst så tycker jag att man daltar med barn och tonåringar så att dom aldrig får ta ansvar (kanske bara för att diska efter sig), och sen klagar man på att dom inte är mogna och måste ditt och datt först. VEM har uppfostrat dom till att bli detta?

Ja, jag tror att här så vill folk skämma bort sina barn, men det har gått till överdrift så till den grad att de tillochmed inte får lära sig ansvar och på något sätt stannar i mognadsprocessen. Att gå ut och festa (supa), ligga runt osv tycker inte jag är något bra att uppmuntra sina barn till, var ska mognaden komma ifrån då? Hela detta systemet är så konstigt. Föräldrarna vill ge barnen "frihet", men det orsakar nog mer problem att göra så. Sen så fort ungdomen blir 18 så är den mogen för allt. Säger det inte emot sig självt lite?