Ung - planerar bebis, följas åt?

Varför planerade ni barnet om ni inte kunde försörja det då?
Vet iofs inte om ni gjorde det men antar att vintersjäl vet eftersom hon skrev det?

Jag ska berätta hela historien:

Jag och min sambo Richard bodde i Stockholm, men kände att vi längtade hem till byn där vi båda växt upp. Han ringde därför och hörde sig för om jobb inom samma företag, fast i Dalarna istället för Stockholm. Han blev lovad jobb och skulle få börja jobba 3/3. Vi fick tag på en lägenhet snabbt och fick flytta in 7/3. Vi sov hos mina föräldrar tills vi fick flytta in i lägenheten. Richard ringde till sin blivande chef någon dag innan han skulle få börja jobba. Då sa han att jobbet skulle bli försenat 2 veckor, så han skulle inte få börja jobba förrän 17/3. Vi väntade, och några dagar innan han skulle få jobba så ringde han, men fick inget svar. Han ringde runt till huvudkontoret för att försöka bli kopplad till chefen, men utan resultat. Han lämnade meddelanden, ringde konstant, men chefen vägrade höra av sig. Han ringde då till någon annan som lovade att han skulle hjälpa till så att Richard kunde få tillbaka jobbet, men inget hände. Han lyckades få hjälp med lön från sin förra arbetsplats. Han fick ut lön 2 månader, men sen sa det stopp. Hans pappa rekommenderade att Richard skulle ringa till en som är med i facket, så det gjorde han. Han lovade att han skulle hjälpa till. De höll kontakten och det verkade gå framåt. Han skulle få ett samtal av någon annan som skulle hjälpa, men så blev det inte. Mitt upp i hela den här stormen fick vi veta att jag var gravid. Richard kände då press att få igång ekonomin igen och få tillbaka jobbet, så han ringde till Inge, men han var på semester i Karibien och skulle inte komma tillbaka förrän 4/8, så han kunde inte hjälpa till förrän då. Richard blev lovad jobb. Därför planerade vi barnet.. men det slutade såhär. Så ser det ut. Vi blev blåsta, och det slutade med en abort. Vi har nu fått gå till soc. och ansökt om socialbidrag.

Ja, men hörrni, frågan var inte om AngelOfLove var mogen eller inte, frågan var om det fanns några unga som planerade att skaffa barn och ville följas åt?

Det är nog bara hon och hennes kille som vet om när dom känner sig redo, och är mogen för de.
Kändes det fel att vara gravid och föda ett barn när dom inte hade ekonomi, så förstår jag att dom gjorde abort.
Man vill kunna ge sitt barn allt dom vill ha.
Det hade kanske inte dom kunnat göra.

Det är väl deras problem eller hur?

Visst, jag kan förstå att det låter knäppt att planera bebis igen, efter 2veckor har gått efter aborten. Jag har själv gjort en abort, och jag mår inte bra än, och det var för 6månader sen.
Men jag försöker gå vidare.
Men 2veckor efter abort, skulle jag aldrig kunna klara av att bli gravid igen. Jag behövde liksom "andrum". Pusta ut efter allt som hänt. För det tog verkligen hårt på en både psysiskt & fysiskt.

Men det är deras liv, deras planer. Är dom redo och känner sig mogen, så.. Go for it! :)

Jag har inte sagt att jag tänker bli gravid på en gång, men att jag längtar. Vi borde vänta några månader iallafall.. Tills ekonomin är stabil och vi verkligen känner oss redo.

AngelOfLove : Ja, ni borde vänta kanske ett halvår till, hade jag tippat på. Så ni får ordning på ekonomin riktigt.

Precis.. Jag vill nog vänta iallafall till nyår. Vill ju inte ha för bråttom.

AngelOfLove : Ja, det låter bra de. :) Lycka till!

Jo precis alla kan väl bli bättre alltså bättra på sig och söka hjälp vissa blir bättre vissa inte . Men det är ju ändå eran ensak ifall ni väljer att skaffa barn or not I thiink.

Jag ser på honom att han mår bättre av att gå och prata.. Han säger även själv att det hjälper.

Stå på dej !