Hej Flägg.
Jag var i ungefär samma situation som du. Fick veta att jag hade PCO efter att ha slutat med p-piller och inte fått mensen tillbaka, tror det var 1999. De satte mig på en annan p-pillersort (bra pco-piller är tex yasmine, cilest och desolett) och sa att jag skulle fortsätta äta tills jag ville ha barn och då skulle söka hjälp igen.
Åren gick och jag började tänka mer och mer på barn och på om jag alls fungerade. Kom i kontakt med jättebra gynekolog med specialisering på PCO. Tack vare yasmine som jag då åt, hade äggstockarna krympt och "mådde bättre". I vissa fall kan pco-are få ägglossning på egen hand, jag hade aldrig lyckats tidigare och var väl inte så hoppfull.
Men jag hade fel. Är gravid nu, fortfarande lite chockad och omtumlad men mycket mycket glad.
Det som är positivt med PCO är att man är relativt lättstimulerad och har många ägg, ofta av god kvalitet. Jag behövde ju inte gå vidare till steg 2, alltså hormonstimulerande, men enligt gynekologen var det var som skulle hända efter sommaren om jag och min kille inte lyckades på egen hand. IVF blir väl det slutliga steget.
Jag var själv väldigt orolig och sorgsen över att aldrig kunna bli "spontant gravid", eller ännu värre: aldrig någonsin gravid. Nu håller jag tummarna för att lilla fröet i magen ska hålla sig kvar. Och att din PCO inte ska sätta för många käppar i hjulen. Lycka till!