Inlägg från: MarajaILund |Visa alla inlägg
  • MarajaILund

    Dominans, 24/7 och TPE

    Hej!

    Intressant! Här får man alltså fråga fritt utan att vara rädd för att trampa er på tårna (hahaha, fast det hade Calliphora ju gillat.. haha.. dåligt skämt!).

    Ok: till BigDaddy: jag har skummat lite i Light UG tråden och ser att de undergivna tjejerna har lite problem med att få ihop varför de gillar att vara undergivna när de är feminister. Nu undrar jag hur du får ihop att du gillar att våldta och förnedra dina partners? (Självklart fattar jag att de är med på det!) För mig är det svårare att förstå hur en hänsynsfull och icke sjuk person kan vilja göra det än att förstå att man kan bli lockad av att slippa ta ansvar för sin sexualitet. Blir du inte nästan rädd för dig själv?

    Calliphora: som du beskriver din vardag låter det som om din man är den vuxne och du är en tonåring som "opponerar dig". Hur får du och han ihop det med att du är en självständig och stark kvinna? Får han bestämma även riktigt viktiga saker (som exempel om ni ska flytta eller om/när ni ska ha barn)?
    Har du funderat på om du har ett behov av att vara barn i er relation och om det hänger ihop med din relation med dina egna föräldrar?

    Nu låter jag väldigt anklagande här, det är inte meningen. Detta är bara mina nyfikna frågor och jag hoppas det är OK även om jag förstår att det är tuffa frågor.

  • MarajaILund

    Anonym (Calliphora) skrev 2008-07-17 19:09:49 följande:


    Däremot är jag trygg i vår relation - vilket gör att jag vågar uttrycka mina känslor och tankar. I tidigare relationer kände jag mig tvingad att lägga band på känslorna då jag var rädd att stöta mig med min partner. Det är svårt att förklara, men man kan beskriva det som en kollision mellan mitt behov av att tjäna och göra min partner glad och behovet att låta hela min personlighet få plats. Eftersom tidigare relationer inte haft någon uttalad maktförskjutning har mitt behov att göra till viljes varit ensidigt och det har på ett sätt varit en situation liknande det "pryd" är inne.
    Hej igen! Intressant. Det låter som om du alltid dragits till dominanta män då, men innan var du förtryckt. Nu är du medvetet undergiven istället. Det är ju otroligt intressant. Jag har haft en lång relation med en förtryckande man (inte våld, mer psykisk misshandel). Är nu tillsammans med en yngre kille som jag känner mig helt jämställd med, jag vågar nu också alltid ta upp mina åsikter, precis som du. Jag har också ett stort behov av att göra min partner lycklig och känna att han uppskattar mig, och i min nuvarande relation får jag lika mycket tillbaka.
    Vi är nog inte så olika som man kan tro, er relation är säkert väldigt jämställd. Skillnaden är nog att jag inte genuint dras till dominanta män, jag bara råkade vara tillsammans med en innan. Men jag har nog en del drag av undergivenhet i mig, men istället för att bejaka det så kämpar jag mot det och gör allt för att tuffa till mig istället. Känns extremt viktigt att ingen får bestämma över mig. Nu svamlar jag känner jag..

    Big Daddy: ja, alltså jag fick nog mer en chock när jag läste "är jag pervers"-tråden. Det hade jag oerhört svårt att förstå, att hon kunde njuta av alla de väldigt extrema sakerna med en man som hon inte kände! Det du pratar om är ju total tillit, och jag kan förstå att det är häftigt att känna den för varandra.
    Du skriver "Det här är också varför jag anser att folk är Dom eller Ug i förhållande till sin partner. " Menar du då att alla är dominanta eller undergiven i förhållande till sin partner? Jag tror faktiskt inte det. Inte i min nuvarande relation. Jag tror vi är två med undergivna drag som hittat varandra och som får det att funka. I så fall.
  • MarajaILund

    Calliphora: hmm mycket intressant! Har ni barn? Om ni har det, menar du då att du lyckats klara dig ifrån rollen som Familjens Projektledare? Det vet jag ingen annan kvinna som lyckats med.. Alltid kvinnan som har koll på allt som ska göras och vet var allt finns. Det är ju iofs inte att bestämma förstås.. Men är det inte lite "fusk" det han bestämmer (förutom det sexuella). Det låter ju som om han kollar med dig och försöker tänka ut det du vill innan han tar sitt beslut. Då är det ju liksom ni båda som bestämmer ändå. Säg att han älskar blodpudding och du tycker det är äckligt, skulle du äta det då om han bestämmer att ni ska ha det till middag? Eller skulle han aldrig föreslå blodpudding för han vet att du inte gillar det?

    Vilken roll i arbetsmetaforen är du?

  • MarajaILund

    Hahaha, just det BigDaddy. Det kan man faktiskt fråga sig. Hmm, jag menade nog undergivna inte så mycket i sexuell mening. Mer att om man måste dela upp alla i dominanta eller undergivna så är vi nog ug båda eftersom vi är väldigt noga med att inte köra över den andre.

    Men hmm, ärligt talat känner jag väl en viss dragning till hela dominansgrejen, det verkar rätt häftigt att en man skulle liksom ha kontrollen så rent sexuellt. Men jag skulle absolut inte vilja ha hård analsex eller bli kissad på eller nåt sånt. Inte slagen så det gör ont heller tror jag. Mer typ bunden och kanske lättare spanking. Får kanske ta upp det med boyfriend. Tror nog han skulle vara med på det hela.

    Sen att jag är intressead av ämnet är nog delvis också för att ni är så välformulerade du och Calliphora och verkar ha tänkt mycket i de här frågorna. Det är alltid intressant med analys. Jag skulle gärna ha djupa diskussioner om homosexualitet också, men där känns det alltid som det är så himla känsligt, man är så lätt "heteronormativ" där. (Inte så att jag tror att en alltid är kille och en tjej och sånt shit iofs, men mer om det är lättare att leva jämställt med t.ex. två tjejer, nu blev det OT!)

  • MarajaILund

    Bara en reflektion till Anonym (kanske): bara för att du gillar att duka fram ost som din kille gillar och köpa sexiga underkläder som han gillar så behöver du inte vara undergiven! Det är väl helt "normalt" (sorry!) att gilla detta! Sånt gör man i en kärleksrelation! Och att du vill ha uppskattning för det du gör för nån och vill ha nåt tillbaka är ju bra och sunt. Inget fel om du nu skulle vilja gå åt ett dominansförhållande, men jag tycker det du beskrivit hittills är ju bara att du vill ha en sjysst kille som uppskattar dig!

  • MarajaILund

    Ah, då förstår jag bättre. Det låter mer likt Calliphora ja.

    Men känner ni aldrig för att själva bli bortskämda då? Att mannen fixar middag, diskar, ger massage? Eller springer ner till affären och köper chocklad till en om man är gnäääällig? Finns det rum för sånt i t.ex. ert förhållande Calliphora?

  • MarajaILund

    Hmmm, Calliphora, du kanske är en sån där spänningssökare? Du vet, vissa bestiger berg, andra tar droger, och du har spännande sex. Inte för att vara elak, men hela grejen låter lite som att ta droger: "det blir aldrig så spännande som i början", och så det här utanförskapet och resten av samhället som inte förstår. Och kickarna.
    Men utan att det är skadligt då. Coolt.

Svar på tråden Dominans, 24/7 och TPE