Pappa med förlossningsdepression

Hej, nu är vår son snart 4 månader gammal och min sambo mår bara sämre och sämre.... det började redan då pojken växte i min mage, sambon fick ångest och var allmänt orolig, men då trodde vi det berodde på hans nya jobb, det var det han sa själv också. Men efter jul började det komma fram att det handlade om mig och att vi skulle ha barn och att det var fel tajming, att han nog inte var så säker på att han ville leva med mig, att ett familjeliv kanske inte är vad han vill, att det inte passar då hans egen familj bor över 60 mil bort.... bla bla, massa omständigheter som gör att han inte kan vara nöjd. Jag tänkte att när barnet väl kommer så kanske allt blir bättre, då kanske han inser att det är kul ändå, vad skulle jag tänka. Och visst var det bra några dagar, men sista dagarna av pappaledigheten var han så rastlös, sprang ut och hittade på annat istället för att njuta av och med oss. Och som sagt det har bara blivit värre. Vi klarar inte att ha trevligt tillsammans längre. Då andra är med går det hyfsar. Han ältar och klagar på allt, och allt är mitt fel. Han får sina klara stunder då han säger att allt inte är mitt fel, då han erkänner att han mår dåligt, men han är rädd för att ta tag i det ordentligt. Han går hos psykolog sen i höstas, men vad som händer där vet jag inte. Har kontaktat psykologen nu för att ge min bild av hur läget är. Jag är beredd att lämna honom om han inte tar tag i sig själv ordentligt nu. Han säger att allt inte är "hans fel", nej såklart, vi ska gå i familjeterapi också, men kanske att han måste må bra själv för att vi ska kunna bygga på det gemensamma. Någon som har eller har haft det på liknande sätt? Vore trevligt att få kontakt med andra i liknande situation för stöd.