Har du lämnat någon för att h*n var dålig i sängen?

Vad är det för usla tips alla optimister ger dig?! Lyssna inte på dom. Herregud det där kommer aldrig någonsin att funka. du har redan pratat med honom, gett honom två år och han är sådär. Han behöver vara singel och komma över sina demoner. Och du min vän behöver gå vidare. Det kommer aldrig att bli bättre. det är sanningen. Det där kommer att äta upp erat förhållande och sex kommer aldrig att kännas naturligt. Ni har redan lagt grunden och jag känner ärligt talat ingen som det funkat för när saker gått sådär långt och vart såpass dåliga. Kärleken räcker tyvärr inte för att repa allt. Och du, det finns visst andra män som matchar dig bättre! Och var inte rädd för att vara ensam heller: du kan ju inte vara kvar med honom bara för att du är rädd för att vara själv och inte vågar träffa andra. Eller hur? Och ja du älskar honom och är kär, men det där kommer nog gå över. Alla blir vi kär i någon som vi faktiskt inte passar ihop med ibland. Så jag hoppas du gjort slut och han släpper dig fri och slutar med sin patetiska självömkan och försöker få dig att få dåligt samvete istället för att ta tag i sig själv!!! Det är den hårda sanningen. Jag har också dejtat Män som jag inte matchar med och stannar för länge: men vet du vad, man måste vara sann mot sig själv. idag har jag någon som är alldeles perfekt för mig. Det enda jag stör mig på är att han är lite lomhörd och kan kolla på sport. Men alla viktiga delar funkar och sexet är bra!!!

Ja men han var inte alls dålig egentligen, men jag kom från en relation där det hade funkat extremt bra, och dessutom var jag fortfarande kär i min ex. 

Så jag jämförde...men om jag jämför nu med perspektiv när jag träffat fler så var den snubben jag lämnade för det rätt bra faktiskt.  

Om du älskar honom men ni har ett stort gemensamt problem, så försök lösa det. Kräv att han följer med till parterapi. Få honom att förstå att det är en "deal breaker", att du inte tänker fortsätta leva med honom om ni inte kan hjälpas åt att lösa detta. Vilja är allt.

I mitt fall har vi ett avtal om att hon ska ta ansvar för vårt sexliv, och jag har lovat att inte tjata. Den grunden har hållit i många år, med tillfälliga svackor förstås.

Sex är inte lika viktigt för henne som för mig, det har vi pratat om. Men hon gillar att ligga, jag får nöja mig med det.

Hur kommer det sig att det går så långt så ni flyttar ihop med och kanske rent av skaffar barn med någon ni tycker är både klent utrustad och dålig i sängen?

Åtminstone jag tycker sex är det viktigaste i ett förhållande, så jag skulle aldrig vänta mer än någon vecka på sex och tycker jag att vi inte är på samma våglängd gällande sex så är det bäst att avsluta innan det hunnit bli något mer.

Ja jag har dumpat en kille för att han var för klent utrustad och inte kunde använde det lilla han hade. Har dumpat andra också för att de varit kassa i sängen, nervösa och fumliga.

Flera gånger

 

Ja det är helt  obegripligt  att vuxna människor gör så

 

Kanske är TS inte tillräckligt vuxen för att inse att tvåsamhet inte är något man ska ta lätt på.  Att det sexuella samspelet är någonting som växer fram mellan två människor.

Man inleder inte ett förhållande med någon man inte hyser väldigt starka känslor för. Att vara lite kär eller attraherad är absolut inte tillräckligt.

Ej lämnat men med facit i hand borde jag gjort det med åtminstone två personer. Kanske sånt man inser först när man träffar någon det verkligen klickar med sexuellt.

Undrar hur det skulle låta här inne om en kille skriver att tjejen inta tar den i rumpan eller sväljer när hon suger 
då tror jag ni skulle tycka att han är ett svin eller porr skadad 
alla gör våra Uppoffring men på olika nivåer 

Kräv att ni går i parterapi eller han i enskild terapi med en terapeut som är inriktad på sexuell hälsa. Ge det ett år och se om det blir förbättring.

Det är just det det gör, du har så rätt. Nu har jag en yngre älskare/kk som jag blir så seksuellt överkört utav att jag känner mig som en urvriden trasa efteråt.  "Balkanboys" har en maskulin rovgirighet och intensitet som Nordiska män saknar.

Ärligt talat förstår jag inte hur man tänker. För mig är det helt otroligt att man ens kan fundera över att ingå i en relation där man inte klickar både sexuellt och känslomässigt.  

Vad har man då att bygga på? Det krävs nog mycket för att hålla ett förhållande levande om man från början klickar på alla fronter. Det måste vara helt omöjligt i ett förhållande där det inte gör det. 

Är det rädslan över att inte ingå i tvåsamhet som gör att man nöjer sig med vad som helst, förutsatt att personen är attraktiv, förstås. 

Varför kan man inte få vara stolt och singel i lugn och ro och vänta in den rätte/rätta?  

Det verkar vara så mycket yta och prestige idag att man helt glömt bort att det måste klicka och fortsätta klicka hela tiden.