Calles matte

Äldre 30 Apr 12:22

83 svar

Utetider och läggtider för 15-16-åringar?

Min sambo har en son som går i 9:an och alltså fyller 16 år i år. Han är inte direkt världens mest ansvarsfulla person och har väldigt sällan koll på tider osv. Vi har som regel hemma hos oss att de dagar han skall till skolan dagen efter så skall han ha gjort sig i ordning för natten och vara på sitt rum kl 22. Vill han vara ute på kvällen får han alltså se till att vara hemma i tid så att han hinner med detta. På helgerna är det kl 23 som gäller.

De senaste veckorna har han allt mer struntat i tiderna, igår var han hemma kl 23 trots att hans pappa skällt ut honom dagen före eftersom han då inte var hemma förrän kl 22:30. Det hjälpte alltså inte ett dugg. Hans enda ursäkt när man frågar varför han är så sen är alltid "det var ju ingen annan som gick hem". Igår när han kom hem så skulle kompisarna tydligen vidare till nästa ställe då han gick hem(efter ett flertal samtal från hans pappa på mobilen). Hans kompisar skulle alltså vidare någonstans kl 23 på kvällen trots att de börjar skolan kl 8 morgonen efter! Hur resonerar deras föräldrar egentligen?

Är det vi som är för stränga med våra tider? Själv tycker jag inte det då killen alltid försover sig på morgonen och inte lyckas ta sig iväg till skolan. Dessutom tycker jag inte att ungar i den åldern har ute att göra hur sent som helst på kvällen, definitivt inte på vardagarna.

Vi hade väl kunnat tänka oss att diskutera den tid som gäller på helgerna och kanske låta honom vara ute lite senare ibland men det känns inte aktuellt när han gång på gång visar hur totalt oansvarig och omogen han är.

Å andra sidan så spelar det ju ingen roll vad vi säger i alla fall för han skiter ju i det ändå. Vad gör man då? Är själv övertygad om att det måste innebära konsekvenser om man bryter mot de regler som finns men det har det hittills inte gjort. Möjligtvis får han en utskällning av sin pappa när han kommer för sent men sen är det inget mer med det. Vet inte heller riktigt vilka konsekvenser man skulle kunna låta beteendet få.

Nån annan tonårsförälder som kan komma med lite tips och idéer, eller som i alla fall känner igen problemet?

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-04-30 13:45
Ni föräldar som INTE har läggtider för era tonåringar, hur får ni "vuxentid" med varandra utan tonåringen? Hade vi inte haft läggtider för barnen så hade vi inte fått någon egen vuxentid alls. Visst, sonen är ofta ute på kvällarna nu på våren men går knappt ut alls under vintern och dottern är nästan alltid hemma.

Calles matte

Äldre 30 Apr 12:42

#3

lövet2 skrev 2008-04-30 12:32:01 följande:

Att ha läggtider för en 16-åring låter väldigt hårt. Vi har inga läggtider från att de börjar högstadiet. Vi bestämmer tid för att komma hem så där från gång till gång, för det beror mycket på var ungarna är. Men är de väl hemma, så har vi 2 krav: inte störa någon annan om de är uppe sent, och så ska de i skolan på morgonen. Här försovs det inget, utan då sparkar jag upp dem ...

Vi har tidigare provat att inte ha läggtid utan "vara på sitt rum färdig för natten tid". Att han måste har gjort sig i ordning är för att han inte klarar att göra sig i ordning utan att störa resten av familjen (läs: väcka alla som sover...). Kravet för att han skulle få gå och lägga sig när han ville var att han helt enkelt själv skulle ta sig ur sängen och iväg till skolan i tid på morgonen. Detta funkade INTE han var minst en timme för sen till skolan varje morgon eftersom han helt enkelt inte orkade släpa sig ur sängen i tid efter att ha suttit och glott på TV eller spelat dator halva natten. Nu är det alltså läggtid som gäller igen tills dess att han visar att han kan sköta skoltiderna igen.

Att vi skall köra upp honom ur sängen på mornarna funkar inte eftersom vi då får springa hela mornarna och tjata på honom (och det ger ändå inget resultat), och dessutom anser vi att är man så stor att man själv kan bestämma när man skall gå och lägga sig på kvällen så är man samtidigt så stor att man själv kan ta ansvar för att komma upp på morgonen, varför skall vi behöva få extrajobb för att han väljer att sitta uppe halva natten? Dessutom börjar han sent flera dagar i veckan och då har vi normalt sett redan åkt (han försover sig även om han börjar kl 10...) så det funkar inte heller rent praktiskt.

Men om ni nu bestämmer tid från gång till gång, vad är "normalt" en vanlig vardag då de skall vara i skolan kl 8 dagen efter? Alltså de skall bara "hänga med kompisar" inte göra något speciellt.

Calles matte

Äldre 30 Apr 13:24

#11

Babusjka skrev 2008-04-30 13:05:02 följande:

Jag har aldrig haft läggtider, utan sånt fick man sköta själv.Som lövet säger, kravet var att inte störa någon och att man kliver upp och går till skolan dagen efter. Hemma hos oss får man en chans att kliva upp, gör man inte det så 1. Farsan kommer in och rycker av en täcket, hotar med att "göra högen" & öppnar fönstret mitt i smällkalla vintern. (För den som inte vet vad högen är så är det att hoppa och göra magplask på personen i sängen, och min pappa väger en bra bit över hundra kg, så det var ett effektivt hot )2. Kitteldöden.3. Släppa in hundarna och katterna och stänga dörren. 4. Om man genomlidit föregående så väcks draken (min mamma) Då försvinner alla ur huset fortare än nån hinner säga godmorgon.Själv har jag anammat denna väldigt effektiva väckningsstil. När jag hälsar på mina föräldrar och min 16-årige lillebror ligger och drar sig så släpper jag in 2-åringen till honom. Har ungefär samma effekt.Kan tillägga att både jag och mina syskon är väldigt duktiga på att sköta uppstigning på morgonen!

Men oavsett hur många "effektiva" väckningsmetoder det finns så förutsätter det ju att det finns någon hemma som kan utföra dem och det finns det inte alltid hos oss. De mornar när han börjar tidigt så är vi ju visserligen hemma men ingen av oss har lust att gå upp en halvtimme tidigare på morgonen för att kunna lägga minst en halvtimme på att få upp sjusovaren ur sängen!

Calles matte

Äldre 30 Apr 13:29

#12

Bevabus skrev 2008-04-30 13:15:52 följande:

Men grejen är också den att...killen verkar inte ha nå respekt för er eftersom att han kommer hem senare än ni har sagt. Det är en sak att ogilla att man måste komma hem, och en annan att inte respektera det. Han inte myndig ännu, föräldrarna bestämmer fortfarande. Påminn honom om det.Och sätt er ner och kom överens om tider som låter bra för båda parter. Som några förslag ni har fått här.Sen om han kommer hem senare än tiden ni sagt så får han inte sitta vid datorn eller nåt annant han gillar, dagen därpå.Sen om han har ett bra skäl till varför han är sen så behövs ju inge straff såklart. Så länge han informerar er om det. Eller om han ringer från där han är och förklarar läget.

Nej han har ingen respekt för oss (och inte för någon annan heller för den delen). Han är i grund och botten en hel-go kille men han har ju insett att han kan göra precis som han vill och komma undan med det så det gör han och det blir bara värre och värre.

Det svåra med konsekvenser i vårt fall är att killen bara är min sambos, inte min. Han har alltså en mamma som han också bor hos. Om vi ger honom något straff (som t ex ingen dator dagen efter han kommer för sent) så sticker han till sin mamma dagen efter och spelar i alla fall. Mamman har aldrig klarat att sätta några gränser över huvudtaget.

Calles matte

Äldre 30 Apr 13:34

#14

lövet2 skrev 2008-04-30 12:50:54 följande:

Vi bor ju på en mindre ort, så de "hänger" sällan med kompisarna. De är hemma hos någon för det mesta utom på sommaren, då de är på den allmänna grillplatsen. Vi vet alltså precis var de är. För det mesta föreslår de själva en tid, och den brukar vara lagom.Men då har vi alltid kört med väckning på morgnarna, så de vet att de inte kommer undan. Ljuset tänds och om nödvändigt slår jag på operamusik ...

Har man ansvarsfulla barn och man vet vart de håller hus och vad de gör så förstår jag att man kan vara lite flexibel men min sambos son är INTE ansvarsfull för fem öre och han har vid ett antal tillfällen varit ute på nätterna och gjort en massa dumheter med sina kompisar. Hans kompisar hamnar lätt i bråk och det är inga "mönsterbarn" vi pratar om. Han vill heller aldrig vara speciellt specifik med vem han är med och vart de skall hålla hus utan de drar mest omkring ute. Vi bor i en "förort" till en större stad så det är väl nåt mellanting mellan stad och samhälle.

Sedan är det så att inte ens när han själv får säga när han skall vara hemma så håller han den tiden, så det är inte bara det att han tycker att vi sätter fel tider, han bara tycker att han skall få komma och gå bäst han vill utan att behöva redogöra för någon vart han går, vem han är med och när han tänker komma hem.

Calles matte

Äldre 30 Apr 13:35

#15

Bevabus skrev 2008-04-30 13:31:45 följande:

*suck* jag blir så FRUKTANSVÄRT trött på folk som inte klarar av att sätta gränser. Va fan blev dom föräldrar för egentligen??? *sur*Jag snackar inte om er alltså, utan om hans mamma. Blir så irriterad på såna...Calles matte skrev 2008-04-30 13:29:13 följande:

Blir också irriterad för hans mammas sätt gör det mer eller mindre omöjlilgt för oss att hålla på de gränser vi tycker är rimliga.

Calles matte

Äldre 2 Jun 11:00

#22

Maskot skrev 2008-05-30 08:00:15 följande:

Sonen är 16 år. Vi har ingen fast tid som gäller alldeles. Han berättar hur planerna ser ut och vi kommer gemensamt fram till när han ska komma hem. Vi har faktiskt inte alls några bråk om just tiderna eftersom de funkar så bra."vuxentid" kan man helt glömma när man har tonåringar! Det går inte att avsätta tid på kvällar när tonåringarna inte får röra sig i huset- de bor ju där! Däremot får de ju respektera om man går in på "sitt rum" (sovrummet)- och det är ju så man får göra om man vill vara själv, precis som tonåringarna gör.

Fast i vårt fall så är det inte bara vårt "privatliv" som blir lidande av de sena tiderna och att tiderna inte följs. I och med att det även finns yngre barn i familjen så blir de lidande av att det inte kan vara tyst i huset i tid. De lägger ju sig tidigare än tonåringen och deras sömn störs av storebrors röjande i hela huset. Att vara tyst och visa hänsyn till att andra redan sover är tyvärr inget han klarar av.... Han kan t ex inte prata lägre än i skriknivå och klampar och smäller i dörrar även om han försöker "smyga" sig.

Calles matte

Äldre 2 Jun 11:11

#24

Bevabus skrev 2008-06-02 11:02:57 följande:

Det är ju en sak om han inte lägger sig när ni vill att han ska lägga sig (jag har inga läggtider, är 17 år, men så fort alla sover så är det en självklarhet att vara tyst).Jag vet verkligen inte hur ni ska göra för att få honom att dämpa sig när ni ska sova! Det är totalt repektlöst att klampa runt i huset sådär på den tiden av dygnet!

Det är just för att han inte klarar av att vara tyst som vi har satt regeln att han skall vara på sitt rum, i ordning för natten innan kl 22 respektive innan kl 23. Det är enda sättet att få lugn för dem som redan sover. Men som sagt, precis som med de flesta andra regler så skiter han fullständigt i detta och gör som han vill.

Efter vad ni andra har skrivit så tycker jag inte alls att våra tider verkar speciellt orimliga. Jag har full förståelse för att man kan vara generösare med tider osv om man har ansvarsfulla tonåringar som dessutom vet hur man visar hänsyn och inser hur viktigt det är att t ex höra av sig och meddela vart de är osv. Men sådant är ju tyvärr inte läget hos oss.

Calles matte

Äldre 2 Jun 11:38

#26

Bevabus skrev 2008-06-02 11:15:56 följande:

Jag vet att en del här på FL inte tycker att straff på tonåringar funkar...men jag tycker att ni ska göra ett försök i allafall!Han får mer än gärna vistas ute i huset alla tider på dygnet tycker jag. MEN om han gör nå oväsen ifrån sig (nu menar jag typ att ha igång tv:n på en rätt hög volym, banka i dörrar och sånt...jag menar INTE att ta ut något ur kylskåpet) så blir straffet att inte sitta vid datorn nästa dag.Om det är NÅT straff som funkar på tonåringar så är det datorn..tro mig, jag är en tonåring själv, så jag vet

Det hade funkat om han inte hade stuckit hem till sin mamma och spelat istället då... Tyvärr är vår kontakt med mamman så dålig att hon vägrar att samarbeta gällande detta.

Sen KAN han inte stänga en dörr utan att det smäller i hela huset. Han kan inte ens GÅ normalt utan att det klampar så det låter i hela huset. Skall han prata med någon så ställer han sig i hallen utanför sovrummen och gapar på den personen tills man svarar, även om man sitter i vardagsrummet så att han enkelt hade kunnat gå tre meter till och tilltalat personen i normal tilltalston (vilket han i och för sig ändå har svårt för att göra). Kanske har vi extremt lyhört, jag vet inte men jag kan lova att medan jag klarar av att röra mig i hela huset utan att ge något som helst ljud i från mig så väsnas han nåt kopiöst, oavett vad han gör. Typiskt "tonårsklumpig" kille. Detta är ingenting han gör med flit, han bara är sådan, och oavsett hur många gånger man har bett honom bättra sig och han själv har märkt att lillebror vaknar av det han gör så blir det ingen skillnad alls.

Calles matte

Äldre 3 Jun 22:43

#35

abnocto skrev 2008-06-02 12:08:03 följande:

Calles matte: blev lite full i skratt när jag läste hur er son rör sig. Min grabb är precis likadan. Jösses, tror att tom en elefant skulle gå tystare i trappen. JAg undrar verkligen vad det är för behov de har när de klampar runt så tungt JAg tjatar och förklarar, vad mer kan man göra? Ibland kommer han ihåg det men oftast dunsar han fram nästa gång igen. Men jösses så irriterande det kan vara....
[/citat]

abnocto skrev 2008-06-02 12:11:02 följande:

[citat]
Ett tillägg: läste i en artikel i helgen om en som tagit hand om många barn med problem. Han uttryckte sig "de flesta grabbar tappar sitt förstånd vid 14 år men hittar det lyckligtvis vid 17 år igen". Så jag bad min son gå och leta efter en liten bit åtminstone, så mitt liv skulle bli lättare. Gissa om han blängde på mig

Kommer ihåg att mina yngre bröder var precis lika elefantlika när de var i samma ålder. Hjälpte inte hur mycket mina föräldrar än försökte få dem att vara lite tystare. Som tur var växte de båda ifrån det men det var nog lagom tills att de flyttade hemifrån....

Det där med att förståndet försvinner men kommer tillbaka igen låter ju i alla fall lovande. Då är det i bästa fall bara att bita ihop ett par år till och hoppas att förståndet återvänder... Fast denna killen har alltid varit fruktansvärt oansvarig och vårdslös så det blir inget som "kommer tillbaka" i hans fall...

Bara så att ingen missförstår mig nu. Jag skriver en hel del negativt om min mans äldste son här men han är i grund och botten en jättego kille och jag tycker jättemycket om honom, trots alla "fel och brister"!

Calles matte

Äldre 9 Jun 13:47

#41

Tack för tipset, det skall jag kolla!

Calles matte

Äldre 13 Jun 12:30

#44

saan78 skrev 2008-06-12 14:40:17 följande:

vi har inga läggtider för tonåringar/större barn, knappt för småbarn. jag tror hemligheten är att se till att barnen är tillräckligt trötta på kvällen och att de tycker om att gå och lägga sig. då går de och lägger sig utan regler och tider.iofs har våra tonåringar ibland velat vara vakna längre än oss men "vuxentid" får man ju ändå för tonåringarna vill ju inte sitta och hålla en i handen hela kvällarna. de är ute på aktiviteter, hos kompisar, på sina rum osv. dessutom har våra flyttat hemifrån rätt tidigt, vår äldsta flyttade när hon var 16 och nummer två som nu är 15 har mer eller mindre flyttat till sin pojkvän.

Tyvärr är inte våra tonåringar sådana att de ger oss möjlighet till vuxentid även om de är vakna. De sitter väldigt gärna och "håller oss i handen" hela kvällarna. Inte heller är det någon risk att de kommer flytta hemifrån tidigt, om de nu inte gör verklighet av sina hot om att flytta till sin mamma vill säga men det är inte så troligt. Det är nog väldigt olika hur man är som person, även när man är tonåring...

Calles matte

Äldre 16 Jun 12:44

#48

saan78 skrev 2008-06-16 10:52:12 följande:

sant, fast iofs känns det inte som om det beror på tonåringarna, snarare de små som kräver uppmärksamhet stup i kvarten. våra kvällar har varit extremt upphackade senaste åren med tre små barn (och tre stora), alltid är det någon liten som drömmer mardröm, kissar i sängen, blir sjuk etc, att tonåringarna är hemma och uppe gör liksom varken från eller till...snarare till för de kan ju hjälpa till vid behov. numera har vi dock en del vuxentid, de tre små är ju inga bäbisar längre och de stor så gott som hemifrånflyttade

Som sagt, det är nog väldigt olika vad det är för personligheter man har att göra med. Om man sällan har tid att umgås med och prata med sina tonåringar så har jag full förståelse för att man värdesätter tiden man får tillsammans med dem. Men om man som vi, mer eller mindre har dem sittande i knäet (gäller iofs mest den yngsta och hon är bara 12 ännu så hon är ju faktiskt inte tonåring än) dygnet runt, så längtar man snarare efter att de skall hitta på någonting på egen hand.

Calles matte

Äldre 19 Jun 15:04

#55

annbom skrev 2008-06-19 11:39:18 följande:

Vi har kl 22- 22.30 lite olika beroende på vad de ska göra. Bara för att de har lov så har ju inte resten av familjen det och jag vill vara vaken tills de har kommit säkert hem.

Precis, bara för att det är sommarlov så är ju inte vi vuxna lediga 10 veckor på sommaren. Skall vi kunna gå och lägga oss i tid för att orka jobba så måste ju alla vara hemma och det vara lugnt och tyst i huset i tid. Lov är extra jobbigt tycker jag eftersom det är svårt att hitta en lagom kompromiss.

Utetider och läggtider för 15-16-åringar?

INNEHÅLL