Miss M: här har du oxå en som inte mår super precis. känner lite som du Nufsan att man vill nästan att proverna ska vara dåliga så man blir betrodd samtidigt som man önskar att de ska vara bättre så det går åt rätt håll. har idag väntat i 14 dagar på mina prover så idag ska jag ringa o efterlysa. är så himla trött av att vänta och känner mig superstressad för att jag inte får veta. lycka till med operationen!! skickar lite styrkekramar till dig!!
Nufsan: vilken tur du har!! jag ringde uppsala nyss och kom bara fram till en telefonsvarare som sa att telefonlinjen är nere pga strejken från 5:e maj till strejkens slut, men på hemsidan stod det att labbet inte var nere så provresultaten kommer väl när strejken är slut. jag vet ju inte hur det fungerar, om läkarna alls får nåra provresultat utan sköterskorna. det är väl bara att vänta och se...jag går ju till specialist så nu önskar man att man hade nån läkare på vårdcentralen istället!!
mår ju jättedåligt och nu går jag ensam med min skrutt och han väger ju dryga 8 kg så dagarna är riktigt tröga och kroppen känns slut efter 2 timmar.
hahaha 
. får jag oxå vara med o skrika lite??. har dock snart skrikit i 7 månader så jag hoppas att man slipper det snart. känner igen beskrivningen om att man känner sig som 85 år. jag får ju bara bita ihop och försöka bära min lilla knodd fastän jag inte alls orkar det. längtar tills han tar sig fram på egen hand!! har mest ont i knäna och ryggen just nu. man vänjer sig nog vid att man är stel så jag känner inte av det så mycket idag bortsett från att jag har svårt att böja på knäna, skriva och ta av mig kläderna fast det kan ju min sambo hjälpa mig med. det är bara när jag sitter still en längre stund som kroppen "låser" sig och känns riktigt stel och värker.
lider verkligen med er som gått upp i vikt!! jag har ju överproduktion så jag ser ut som en som inte äter nå't istället fastän jag vräker i mig mat. ser dessutom ut som att jag råkat köpa för stora kläder, pinsamt värre 
. har ju liksom aldrig varit smal. trodde aldrig att jag skulle längta efter att gå upp i vikt igen, men jag vill ju ha tillbaks min kropp.
Luckystar: grattis till dina bra värden!! hur länge har du gått på mediciner för att få bra värden då?? vet tyvärr inte svaret på din fråga. kommer väl den dag då jag själv undrar över det så jag hoppas nån annan svarar.
japp, äntligen är strejken över 
. men de har väl fullt upp så det dröjer säkerligen ett tag innan läkarn ringer ändå, men nu vet man ju iaf att det är på gång
Hej på er!! Är så himla GLAD!!!
fick äntligen mina provresultat nyss och tydligen så har jag nu bra värden. fast jag har lite högt Trak så därför mår jag ju fortfarande inte så bra. fick en kanonbra läkare förresten!
hon förklarade för mig att jag har haft en inflammation som gått över till giftstruma. hon förklarade just det här med Trak att jag har legat normalt på ett värde på 0,6 från början, men sen när det gick över till giftstruma så höjdes värdena. varför jag har fått vänta i tre månader är för att de ville bekräfta att jag hade giftstruma (ngt jag först fick veta idag!!). hon skickade remiss till kirurgen så nu blir det äntligen operation för min del eftersom jag vill ha fler barn och risken för återfall är så stor. ska ta nya prover om 2 månader och sen är det väl bara att vänta. jag blev så paff över beslutet så jag känner mig helt snurrig och glad!!
Pucko Buffy:
lite konstigt att vissa läkare verkar ta värken på allvar och andra inte för jag har då inte fått nå't utskrivet. men du kanske kan ringa till läkarn o säga att de inte funkar som du vill?? har knaprat alvedon lite då o då och när det var som värst då jag hade ont av att ligga på veck i lakanet så tog jag smärtstillande som jag fått för en annan åkomma bara för att slippa värken ett tag...men de blir man helt borta av och får minnesluckor av så de har jag bara tagit på natten...
hoppas verkligen att det löser sig för dig o alla andra, men det är lite som nufsan säger att man vänjer sig vid att ha sina symptom. och det är väl lite lurigt i sig själv för man kan få för sig plötsligt att man mår bättre och så gör man lite mer så blir det värre...ja frustration har jag känt sen min son föddes, men idag accepterar jag mer eller mindre att även den minsta grejen inte blir gjord...kan liksom inte göra så mycket åt det. för min del har det hjälpt att vara en gnällspik inför min sambo 
. på det viset kan man älta lite för att kunna acceptera sin sjukdomstid känner iaf jag det som...så gnäll hur mycket du vill!! ger dig massor av styrkekramar!!
blombukett: det hela började med ont i hela kroppen + trötthet så jag hamnade först hos sjukgymnasten som insåg att jag hade FÖR ONT och lite konstigt ÖVERALLT för att kunna ha reumatism. kan fortfarande inte böja vissa leder för att jag är så stel. men du, känn dig inte som nån gnällspik!! att vara sjuk är inte lätt och vi finns ju här som förstår dig. vet inte helt hur många ggr andra människor föreslått att man ska göra nå't som man inte klarar av. förståelsen finns inte just som du säger för att sjukdomen inte syns.
Nufsan: ja Ipren låter som rena skämtet ju. låter hemskt att livet känns så trist, men jag förstår dig och gnälliga är vi allihopa idag känns det som . vet inte mer vad jag ska säga, men jag ger dig massor av kramar!! ta en dag i taget.
kram till er alla!!
ninnabus o nufsan: läkarna verkar inte veta mycket om nånting verkar det som när det gäller problem med sköldkörteln.
mina symptom har inte blivit riktigt utredda för min förra läkare var totalt inkompetent så jag hoppas att alla problem jag haft beror helt på giftstruman. har fortfarande inte kommit till ögonläkare, ngt som min läkare kunde ha skickat en remiss till i februari. de på ögonkliniken ville nu att jag skulle komma dit klockan 8 på morgonen när jag har över 10 mil att åka!! har inget körkort o kan liksom inte dra upp min skrutt klockan 4 på morgonen (och jag kommer för den delen inte upp den tiden heller ). så nu väntar jag på ny tid igen, men undrar om det är nån idé att gå på den då jag antar att jag ska opereras innan jag ska dit??!!
Miss M: skönt att operationen iaf gick bra och att bisköldkörtlarna klarade sig. nu när jag själv vet att jag ska opereras är jag ju minst sagt skitskraj. det kanske är innan jag sätter mig in i det. hade ju inte alls räknat med att få operation ju...vilket sjukhus låg du på?? är det av själva narkosen man kräks av eller är det för att ens värden är annorlunda?? det lät ju inte kul att du blivit så deppig!! skickar massor av styrkekramar!!
huh jag vet inte riktigt vad det är som skrämmer mig mest; sjukhusvistelsen eller att nån ska vara där o skära bort en del på mig. snittades ju för bara 7 månader sen o det var en sjutusan till hemsk upplevelse så det är kanske bara det som spökar 
. jag vantrivs ju därför att vara på sjukhus och det känns som att jag håller på att få panik bara vid tanken på att jag ska opereras samtidigt som jag självklart är glad över det så jag kan bli frisk fortare...som tur är ska jag inte vara på samma sjukhus där jag snittades så det skänker mig lite lugn .