Tråd nummer 4 för oss som är rädda både för snitt och vaginala förlossningar!

nennis1: jag fick igångsättning och det fungerade jättebra! Trodde aldrig det, eftersom jag var helt emot värkstimulerande då hela min förra förlossning var med det och det inte funkade osv. men man kan ju ändra sig - som tur är. Det var oerhört psykiskt lugnande att ha ett datum att rikta in mig på och slippa vara rädd hela tiden. Även om jag hade så mycket förvärkar att det betraktades som hotande förtidsbörd så försökte jag ignorera det och sikta på mitt datum istället. Fast jag fick inte igångsättnign förrän på tredje försöket, eftersom dom ville att jag skulle vara öppen minst 3 cm först med tanke på att dom ville att jag skulle få en bra förlossningsupplevelse och hur långdragen min förra förlossning var och så.

Alla som kämpar med känslorna kring förlossningsrädsla: varma kramar till er! Jag önskar så att ni ska få fina förlossningsupplevelser och bra stöd och planering från proffsen på förlossningarna runt om. *kram*

Dandilion: vad trist med din bm, ta dig tid att fixa till det där samtalet med aurora-bm eller kurator. Det är nog jätteviktigt!

nennis1: mig ville dom inte sätta iågng förrän livmodertappen var mogen och 3 cm öppen just pga min första skräckförlossning. Men tredje gången kunde dom inte med att skicka hem mig (fast jag var mogen och öppen 3 cm) så om det inte hade funkat då så skulle dom kört med ballongkateter för att fixa till mognaden och öppningsgraden innan dom tog hål på hinnorna.

Jag kände samma som du inför snitt, hade ju sett det på det där norska förlossningsprogrammet. Nä, det kändes uteslutet pga skräcken + att jag den här gången ville ha åtminstone en chans att få uppleva tiden efter förlossningen tillsammans med bebisen och mannen. Det var så underbart att det blev så! Kunde inte föreställa mig att det skulle kunna vara och kännas på det sättet!

Nån skrev om insomningstabletter. Det fick jag sista två veckorna innan förlossningen, vilket var toppen! Jag hade även bra smärtlindring utifrån min foglossning och medicin mot förvärkarna. Hade nämligen själv en känsla av att kroppen inte pallade vid min första förlossning pga långvarig sömnbrist, så den hrä gången tog jag all hjälp jag kunde få på den fronten coh det kändes jättebra!