Tråd nummer 4 för oss som är rädda både för snitt och vaginala förlossningar!

Hej! -kikar in- Detta verkar vara tråden jag letat efter! Får jag joina?

Vad snällt!

Kom just hem från första av en rad mvc-psykolog-besök. Ska antagligen få komma och prata med en förlossningsbarnmorska senare med.
Är grymt rädd för smärtan, både vid vaginal och kejsarsnitt. Rädd för att spricka, sys, bajsa på mig, ha ont, inte stå ut, inte blir bra efteråt, att kroppen ska bli helt förstörd osv osv osv..

Är i v 22, så jag har ju ett tag kvar, men desto längre tid att oroa mig på...

Jisses. Jag säger bara det. var hos psykologen förut.. hon pratade om soffor som man kan byta eller inreda med och.. ja? Det skulle tydligen vara en parallell med hur jag känner för framtiden..? och jag trodde att det handlade om en gång som jag skulle träffa henne, men nä. Hon vill ha dit mig i ett ÅR framöver! jag tror jag får ett spel. Har ett halvt team av barnmorskor och läkare och psykologer och sjukgymnaster och gud vet vilka alla är, omkring mig.. tycker nog att dom är bra mer i behov av vård och stöd än vad jag är.
Knäppt.

lilleli: Jag var också inne på det förut - att det skulle kännas lättare att föreställa mig att föda vaginalt om jag visste att jag kunde få snitt om det inte funkade. Men nu har jag hört så mycket illa om kejsarsnitt med.. så nu vet jag inte vad jag ska göra.. kan nästan bara garva åt skiten. För ungen ska ju ut. Tydligen.

Guido: Njae, jag kan väl inte riktigt förstå hennes liknelse mellan mig och en soffa.. men.. kanske bara är jag..
Jag ska ge henne en chans iaf, så får vi se vart det slutar. Det är ju inte under tvång jag ska dit direkt.