Kan man förvara sperma hemma?

Tack för era svar! Får kanske planera in drygt en månads besök då, så man hinner med två ägglossningar i alla fall. Och får ta reda på hur man gör försöken så gynnsamma som möjligt.

Cherrybaby, som jag tänkte så börjar min mens oftast 3 veckor och 3-4 dagar efter den första. Dvs skulle jag få mens 1 mars så får jag igen 25 mars. Då har jag väl ägglossning runt 11 mars och igen runt 4 april. Om jag räknar rätt... Så om man tajmar in en månad rätt borde man hinna med att försöka under två ägglossningar.

Tack snälla för era svar!

Ja, som jag har förstått det kommer jag inte få hjälp med insemineringen i Sverige eftersom jag lever ensam. Har inte heller någon lust att låtsas att donatorn är min partner (om det nu skulle hjälpa). Ett ytterligare problem är att han inte är svensk eller bor i Sverige, vet inte om man får använda donatorer som inte är folkbokförda?

Han kommer i alla fall till Sverige i början av sommaren, så jag får göra allt jag kan för att maximera mina chanser till befruktning då, vilket inte känns helt lätt...

Hur rimligt är det att tro att heminseminiering fungerar? För personer som har svårigheter att bli gravida har jag förstått det som att inseminiering ökar chanserna, men är annars ett samlag statistiskt bättre än heminseminering? Jag är mest bara nyfiken, jag vill inte ha sex med honom ändå.

Sen ska vi båda till USA i slutet av sommaren, är det någon som vet om man kan besöka en klinik där för att få hjälp med inseminering?

1111111: Jag har faktiskt just beställt den boken, men den har inte kommit än. Jag vet att det inte finns några garantier för hur donatorn kommer reagera när/om ett barn föds. Men hans inställning just nu är att han ska avsäga sig faderskapet och låta min flickvän adoptera. Hon och jag vill kunna dela på föräldraledigheten, och förstås att hon är juridisk förälder också eftersom hon kommer vara det på alla andra sätt. Jag hoppas och tror att donatorn inte kommer att ångra detta, eftersom han ändå inte (antar jag) har möjlighet att vara hemma med 80% av sin lön då han inte jobbar eller bor i Sverige. Dessutom "slipper" han då betala underhåll eller att barnet ska ärva honom. Däremot får han gärna komma hit träffa barnet, och ha kontakt när barnet blir äldre etc.
Att jag inte väljer att insemineras på sjukhus i Sverige beror dels på väntetiden (jag fyller 35) och att jag inte vet om man får använda en egen donator. Annars verkar det förstås smidigast rent juridiskt...

Mirix: Jag har kontaktat en klinik i Danmark och hoppas få inseminiera mig där. Känns som det ökar chanserna lite jämfört med heminseminering. Förhoppningsvis kan vi tajma in donatorns besök så att vi kan göra ett försök på kliniken med färsk sperma, sen frysa ner också. Då kan jag åka dit själv sen om det inte fungerade första gången. Nu måste jag bara göra dom där provtagningarna först och främst.

Åh! Det låter ju bra om man får hjälp i Sverige med egen donator, framför allt den juridiska biten, men även mer praktiskt geografiskt.

Dom kanske inte är lika bra på att grilla på engelska. Och då antar jag att mammorna inte behövs utredas som inför en närståendeadoption?

Vore intressant att veta svaret på Gaytjejs fråga, undrar i så fall om man måste först vänta tills det blir ens tur, därefter frysa in sperman och vänta ytterligare sex månader? Och får den andra mamman bära nästa eventuella barn?

Och om jag fortsätter nu och får ett barn via insemination i Danmark, kommer vi ändå kunna få hjälp av svenska sjukvården nästa gång?

Svaren ger hela tiden mer frågor! Men tack snälla för alla inlägg!