nervös!
Hej
Jag är gravid i v 30+3 idag, och har bakom mig en prematur förlossning i v 32+2 efter att slempropp släppt och vattnet gått - värkarna gick sedan inte att stoppa.
Har denna graviditet gått på en massa extra kontroller, en del på specMVC och en del på förlossningen, och allt har hittills sett bra ut trots MYCKET sammandragningar.
Nu i torsdags förra veckan vände sig bebis med huvudet neråt, och sedan har det hänt grejer. Magen har sjunkit lite och tyngdkänslan i bäckenet är stor. Har fortfarande lättutlösta sammandragningar vad än jag gör, och dessutom mensvärkskänslan till och från under hela dygnet. Det ilar och sticker i tappen titt som tätt, och i lördags var jag in en vända på förlossningen pga regelbundna sammandragningar (var sjätte minut, dock övergående). Då hade inget hänt med tappen. Sedan dess har det här dock fortsatt, och jag känner att allt gått in i ett helt annat graviditetsskede. Så igår kom första delen av slemproppen... vilket var första tecknet förra gången också. Då gick vattnet fyra-fem dagar efteråt.
Någon som har lite uppmuntrande ord? väntar på kontakt med BM men har inga större förhoppningar om något nu, eftersom hon hela tiden hävdar att ALLT är normalt när man är omföderska. Vill ogärna besöka förlossningen igen eftersom jag inte vill ha någon pillande på tappen igen, det kommer ju att reta mer och det känns som att det faktum att proppen börjat släppa är bevis nog på att tappen nu faktiskt är påverkad, speciellt med tanke på min historia. Och nästa besök på specMVC är inte förrän nästa fredag.
Hemma har jag en liten på snart 18 månader okorrigerat, så det är full fart. Hur hade ni agerat??