Fast om barnen springer och låter, så är det väl på dagen antar jag? Då får man faktiskt tåla det. Många har som sagt inte råd med hus etc och då är lägenhet enda valet. Ska man säga åt barnen att leka tyst jämt bara för man bor i lägenhet?
Själv har jag faktiskt lite ångest. Vi bor i lägenhet och väntar barn. Jag tycker det kommer vara skitjobbigt om vårt barn kommer skrika på natten o så, även fast man vet att jag inte kan göra ett dugg åt det. Jag skulle verkligen önska att vi hade råd att bo på landet eller åtminstone i radhus. Men för den sakens skull så kommer jag inte säga åt våra barn att de inte får springa, leka och låta. Sen finns det alltid en gräns förstås.
Vi väsnas iof inte, men jag tycker ändå att man absolut får räkna med att det kan låta och dunsa när det finns barn i samma hus. Däremot finns det som sagt alltid gränser. En granne här har borrat o hållt på runt halv tolv på natten, det är inte okej. Men ett barn som hoppar och leker mitt på dagen, det får man helt enkelt tåla om man väljer att bo i lägenhet. Sen finns det såklart gränser med det också. Ett konstant skrikande varje dag är såklart inte okej.. men allt handlar egentligen om sunt förnuft. Vad gör man åt ett kolik-barn t ex? Som skriker på natten.. Även om det inte är nåt föräldrarna kan göra nåt åt, så är det likt förbannat störande för grannarna.
Fast det handlar ju inte om att man skulle skita totalt i vad barnen gör och låta dem låta bäst de vill. Det handlar om att fastän det finns gränser i ljudnivå, så måste det finnas gränser för vad som låter innan man klagar.