Svar på #15
Detta med amning är en fruktansvärt påfrestande topic för väldigt många.
Finns väldigt många som tycker och tänker men inte vågar säga något pga att det finns så många där ute som är snabba med att täppa igen munnen på folk. Här på familjeliv är går det illa kvickt när någon yttrar sig fel, eller har en åsikt som är "vriden"....
Jag menar väl för allt i världen inte att det finns något sexuellt med amning. Hade jag tyckt det så kan jag garantera er att jag hade lagt in mig själv på psyket frivilligt.
Det jag menar är, OCH LÄS NOGA, att barn i åldern 4 och uppåt börjar se världen med nyare ögon. Detta är förstås väldigt individuellt och beroende på hur barnet är uppfostrat eller hur barnet ligger till i sin personliga och sociala utveckling.
Det finns faktiskt 5 åriga pojkar och flickor som VET vad sex är för något och alltså hur barn blir till. Min 5 åring hemma (fyller fem om två veckor) tycker det är sådär barnslingt flickigt pinsamt när linnet eller t-shirten åker ner och hon visar "puppisarna".
Jag satt på BVC en gång någon månad innan vi fick Noah (6 mån idag) och där satt en kanske 2-3 årig flicka tillsammans med sin mamma och bläddrade i en tidning. Vi Föräldrar tror jag.
I tidningen var det en bild på ett par bröst och flickan började smacka och göra "pussljud" och peka på bilden...
"jaaa där kommer maten" sa mamman.
Det var det DEN lilla tjejen visste om bröst. Att maten kommer ur dem.
Jag ställer mig frågande till de som ammar sina barn när de är från 3 år och uppåt...Jag säger inte att det är FEL!!!!!!!!
Det gör jag inte. För mig känns det helt galet, men för är är det rätt så OK...Jag hade inte vart nöjd om någon kommenterade mitt sätt att uppfostra mina barn...
Men jag undrar varför?? Varför ammar ni era 3-4-5-6 åringar??
Och pappor???? Känns det ok för er?? Att eran fru ammar era 3-4-5-6 åringar?? Ni kanske har en liten kille där hemma som precis börjat hockeyskolan eller fotbollsskolan? Och blir ammad??
Hur ser NI på detta??
Mammor??? Har pappan något att säga till om i denna frågan?? Eller är det helt upp till mamman huruvuda hon ska sköta detta??
Bråka eller tjaffsa inte med mig nu! Det är på tok för mycket sånt här. Finns både en och en annan "akademiker" som har både det ena och det andra att säga till om och tillrättavisa folk här bland familjelivs olika forum.