Wasabi skrev 2008-02-12 18:50:48 följande:
IVF kostar för 2 försök 29 000...sen kan man få flera embryon till frysen. Utöver dom två försöken kostar varje återinfört fryst embryo ca 10 000...Men till saken..att adoptera är en helt annan sak än att vilja ha egna barn. Att adoptera borde inte vara självklart bara för dom som inte kan få barn, utan om man brinner för att hjälpa barn i världen så gäller ju det även dom som kan få barn på egen han. Att adoptera tar LÅNG tid, och är i mitt tycke ett större ansvar, då man måste ta ställning till många olika saker.Adopterar man ett barn från ett annat land där man ser annorlunda ut, så får man inse att barnet kanske upplever sig annorlunda som större, och kanske vill söka sina rötter och en tillhörighet där man kännser sig mer hemma (innan man inser att man kanske redan var hemma hos adoptivföräldrarna). Är barnet äldre så flyttar man det från en kultur den är van vid, till ett helt nytt land, med massor av kulturchockar, och nytt språk. Tar man ett spädbarn, hur har mamman levt när hon bar på barnet? Man måste liksom inse att barnet haft ett liv innan mig! Då tycker jag, att jag som adoptivförälder har ett ansvar gentemot barnet att dokumentera så mycket jag bara kan, för att kunna svara på dom frågor som eventuellt kan komma längre fram.Med ett eget barn så slipper man alla dom eventuella problem som kan uppstå. men visst det behöver ju inte bli så, men det finns ju en risk.Känner flera adopterade med olika utgång.ex.En kände sig alltid särbehandlad och trodde det berodde på att hon var adopterad, medans jag aldirg förstod vad hon menade, för jag tyckte jag hade samma problem hemma med mina förä
ldrar.Två som sökt sina rötter, men trivs perfekt hos sina adoptivföräldrar.Jag som har en sjukdom får heller inte adoptera, och är du över 40 så får du inte adoptera bebisar, inte får du adoptera om du är arbetslö
s.Själv skulle jag gärna adoptera, vilket jag sagt redan innan jag visste att jag skulle få svårt med egna. Det handlade om mitt egna ställningstagande till världen. Min sambo har alltid sagt blankt nej, och jag förstår honom också, för den möjligheten har aldrig intresserat honom.Så är det hos oss =)
Först och främst vill jag tala om för dig att min dotter(adopterad) är lika eget barn till oss som vår biologiska son(som är i magen ännu).
Vi adopterade henne för att vi VILL HA henne och inte som välgörenhet ! Eftersom vi vill att alla barn ska ha det bra så sätter vi in pengar varje månad till välgörenhet men det ska inte förväxlas med vår adoption av dottern, för de som ska vara tacksamma är vi, hennes päron och inte HON !
Sen skulle jag hemsk gärna vilja veta vilka problem min dotter kommer att ha enligt dig,som vi dessutom kommer att få slippa med sonen?
Kan skriva under på flera argument till varför många inte adopterar. Det jag hört närmast mig är att "det inte är ens eget barn, att man vill ha en minikopia av sig själv". Man kanske känner behovet av att få stor mage med allt som följer med därtill. 