förstagångsfödsel

Definitivt INTE!!!!

Min första graviditet slutade i snitt så den bortser vi från

Graviditet 2 var jobbig med massa foglossning, sammandragningar, jobbiga hormonsvängningar osv i all oändlighet... för att inte tala om hemorojderna och illamåendet!
Den förlossningen höll på i 113 timmar från första värken tills han var ute, jag drabbades av värksvaghet pga de många timmarna, fick värkstimulerande osv men inget hjälpte. Sonen blev trött och fosterljuden sviktade vid varje värk så de blev bråttom. Läkaren kom in och de hängde på min mage, hjälpte inte så de satte en tång och drog honom. TROTS detta så kände jag inte att det var en katastrofförlossning, tack vare eda så hade jag inte ont och jag kände mig säker för jag blev hela tiden informerad om vad som hände, men jag skulle aldrig kalla det en LÄTT förlossning...

Graviditet 3 var enkel, jag hade ont av ischias och hemorojder, jag mådde som en prinsessa - för att vara jag, och hade inte en enda ond sammandragning. Den här gången hade jag pinvärkar i ungefär 15 timmar istället för 4 dygn, när värkarna kom igång jade jag 2 ordentliga på 1 timma och var ändå öppen 4 cm när vi kom in till förlossningen... 2 tim 52 min senare är sonen född. Det gick undan och ingen eda hanns med, körde på lustgasen och hela förlossningen kändes som ett stort plopp! trots att sonen vägde 4 kg.

Så här var mina erfarenheter... men det finns inget som säger att en lätt graviditet ger en svår förlossning, eller tvärtom.... Läs in dig på vad som händer och ta reda på så mycket som möjligt innan, bra förberedelse inför förlossningen bäddar för en positivare upplevelse.

Andning är bra! Man klarar mycket mer smärta om man andas rätt! jag håller gärna andan när jag har ont så jag hade både make, mamma och äldsta sonen som tjatade "andas" när jag födde sista killen

Lycka till!

Precis Som gammal kampsportare så fick man lära sig andningen under smärta många gånger

Gör som så att du övar och andas när du får en sammandragningt ex... ju mer du övar desto bättre sitter det sedan när du har ont, och coachning är bra så man kan följa... maken satt och sa in, ut jämte mig och så koncentrerade jag mig på honom när han pratade....

Grattis!

Inte nödvändigtvis.... på "pappret" var det en tuff förlossning, den första... men jag upplevde den inte speciellt tuff, eda gjorde den smärtfri i princip och FRUKTANSVÄRT långtråkig, jag låg på förlossningen i 22 timmar.

Den andra var lite tuffare pga det snabba skedet och att det inte fanns tid med bedövning som jag önskade, men eftersom den var snabb så var det snart över och jag kände mer att jag inte hann med riktigt

Jag tror den mentala inställningen gör mycket... I 0707-tråden finns det en tjej som var MYCKET förlossningsrädd innan, men efteråt sa hon att det var det häftigaste hon hade gjort, oh det är det! Smärtan finns där men eftersom man vet varför det gör ont så skrämmer den inte så mycket - tycker jag... Det är också viktigt att få personal som man litar på och trivs med, det gör säkert 30% av förlossningen... min första förlossning hade nog blivit en sämre upplevelse om inte min favoritläkare kommit in genom dörren när det blev lite fara å färde. Den rolige dansken skapade lite fniss i alltihop och lättade på så vis upp stämningen....