mkvp - om du inte alls klarar av att höra henne gråta - inte ens om hon är i din famn - så då blir det nog svårt att genomföra någon metod alls förutom t.ex. Elisabeth Pantley "Somna utan gråt". Kanske det kunde vara något för dig?
backtimjan - glad att missförståndet reddes upp! Synd att man inte kommer åt att ändra i urspungstexten i TS så skulle ingen annan heller missförstå :-/ Jo, metoden påminner ganska mycket om Somna utan gråt 
förutom att man tagit bort amningen helt ur bilden.
mkvp - hoppas att du hittar något som passar för dig
) Så de första kvällarna hade ju nog förstås lillen svårt att lugna sig "bara" av famn, smekningar och lugnande ord, men det gick!
Liten Björn skrev 2008-02-01 12:20:15 följande:
men faktum är att när du är riktigt, riktigt trött går det knappt att tänka längre. Då är det skönt att ha en "modell" att gå efter, att liksom _veta_ att du gör rätt. För liksom många andra föräldrar gjorde vi det felet att vi gjorde ALLT - vi vaggade, sjöng, köpte vyssanlulltassar, klappade, duttade, hade gossen i vår säng, hade gossen i egen säng... tja, man hinner med mycket då man är vaken halva nätterna 
Utan att inse, att det enda lillen ville var att veta ifall han var trygg och skulle våga sova. Sedan då vi berättade det åt honom (på ett sätt som han kunde ta till sig) var problemet löst
Så jobbigt med sjukdom!!! Förstår att du är ledsen. Det är förstås omöjligt att säga hur länge det tar att "reparera skadan" det enda du väl kan göra är att då lillan mår bra igen fortsätta på samma sätt som tidigare. Hoppas att hon kryar på sig snart
villrådig - som svar på ditt inlägg vill jag sammanfatta ett samtal jag hade med en av Mannerheims barnskyddsförbunds sömnexperter:
- "Hur ofta vaknar han på natten?"
- "Minst en gång per timme. Ibland kan jag få honom lugn genom att bara ta honom i famnen ifall han precis just har ätit men oftast lugnar han sig bara genom att jag ammar"
- "Jag skulle rekommendera dig att helt sluta med nattmatningen"
Jag tänkte att kvinnan är galen. Att amma är ju enda sättet jag får honom lugn på. Om jag inte ammar kommer han att skrika hela natten. Han KOMMER att SKRIKA HEELA natten.
- "Men alltså; han äter jättemycket på natten han kommer ju att bli hungrig"
- "Se på honom! [sonen är ganska knubbig, inte undra på då han ätit hela nätterna!] Tror du inte att han klarar sig fastän han är hungrig några timmar? Du skall se att aptiten dagtid också blir mycket bättre ifall han inte äter på natten. Jag rekommenderar dig att inte amma alls i sovrummet, att helt koppla bort mat från sovande"
I det här skedet var våra nätter en fars; speciellt mot morgonsidan kunde sonen knappt sova utan att ha ett bröst i munnen. Det ledde i sin tur till att han flera förmiddagar spydde tills det bara kom galla då hans lilla mage var så överansträngd av all mjölk.
Så - efter att vi "tassade" har det inte förekommit några bara bröst i vårt sovrum (åtminstone inte i amningssyfte ) Jag tror att det är lättare för barnet att förstå vad som gäller ifall man helt tar bort amningen. VILL du ändå amma - bestäm en tid då det är ok och amma då GENAST inte efter att du tassat barnet. Då ger du inte dubbla signaler. Om du dagtid serverar mat på regelbundna tider kommer nog ditt barn att äta det han behöver. Fast det är ju förstås bra att vara lite förutseende och försöka ge så mycket mat som möjligt kvällstid före man börjar "tassa"!
Bo Peep - försök sätta handen på barnets huvud i stället eller följ metallgems råd. Huvudsaken är att ditt barn känner att du är där och kan hjälpa ifall det behövs.
TILL ALLA TRÖTTA FÖRÄLDRAR!
Ni behöver inte be om ursäkt för att ni är trötta och vill sova på nätterna. Ifall ni känner att ni inte orkar med nätterna mera, så är det så, oavsett vad andra tycker. Bara DU kan känna hur det känns för just DIG! Om/då ni bestämmer er för att följa Tassmetoden - BESTÄM er då och följ samma rutin hela tiden. Ge inte dubbla budskap till barnet - då kan barnet omöjligt förstå vad som gäller! Ifall ni tänker "det här kommer knappast att fungera" - då kommer det inte att fungera. Någon natt, kanske där kring kl 4, kommer ni att ge upp och inte orka ta upp, lugna och lägga ner barnet då ni vet att det troligtvis innebär att ni igen måste ta upp, lugna och lägga ner barnet osv. Men ifall ni bestämt er, BESTÄMT att det enda som gäller på natten är att man ligger lugnt i sin säng - då kommer det att bli så, så småningom. Ert barn har ärvt sin envishet någonstans ifrån, kom ihåg det
villrådig - Stackars dig! Fast skulle jag få en blodig näsa och bli av med hårtussar nattetid skulle jag nog börja fundera på om jag tycker att det är så mysigt att samsova längre... kanske läge att införa egen säng och lite nya rutiner? Nätterna kan ju knappast bli rörigare och då blir du i alla fall inte sparkad på
villrådig - det är nog säkert någon osynlig - typ Molgans kompis - som härjar hos er på nätterna och lyfter pojken till din säng fastän det är meningen att han skall sova i sin egen säng 
Nä, allvarligt. Det du kan göra nu är att sluta nattamma och styra upp nätterna enligt de tips jag har gett tidigare. Jag lovar att om en vecka har ni lugnare nätter. Jag vet att det känns läskigt - nästan som att ta ett steg ut i tomma luften - och nästan som om man sviker sitt barn genom att inte amma på natten. Men det ditt barn vill ha är trygghet (det är ju därför han vill amma, han är trygg vid bröstet) och trygghet kan du också ge honom genom lugna, regelbunda rutiner nattetid.
Siabellon - funkar er nattning och ni är nöjda med den som den är ser jag ingen anledning att ändra på den. Visst - by the book så skall barnet somna där det är meningen att barnet skall sova för natten men ifall nattningen inte är ett problem för er så är det ju inget problem För oss blev nattningarna bara jobbigare och jobbigare så därför tassade vi genast från kvällen och nu behöver jag bara lägga ner gossen efter kvällsamningen och säga "Sov gott! Mamma älskar dig!" Sen hör jag hur han ligger och sparkas och varvar ner på egen hand innan han somnar.
Saandraa - kör ut sambon ur sovrummet De första nätterna får man nog räkna med en del gråt och tandagnisslan då man inte ger flaskan/bröstet utan bara tröstar i famnen. För oss var det dock bara 2-3 nätter som var riktigt jobbiga så kanske ni kunde tassa någon helg då din sambo är ledig?