Nu är jag rädd ändå.
Vet att jag tjatar otroligt om detta ämne men det hjälper så att skriva om det så jag hoppas ni har överseende.
Jag har inte varit speciellt nervös alls inför förlossningen och nog verkat ganska kaxig när nån frågat.
Nu när det verkar som att det hela är påväg att sätta igång är det inte samma sak, då är lugnet som bortblåst.
Nu känner jag mig rädd innerst inne, har längtat så efter att allt skall sätta igång men nu vill jag inte längre, vill hellre vara gravid resten av mitt liv.
Det har blödit (stavning?) och småvärkt till och ifrån hela dagen och jag är rätt säker på att det sätter igång inatt eller under helgen.
Jag vågar helt enkelt inte längre men jag kan heller inte tala om för nån att jag plötsligt blivit så nojjig.
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-01-11 20:18
Tack så hemskt mycket alla ni som skrivit och peppat i tråden, det hjälper mer än ni tror. Skall packa det sista i väskan och sedan vila en stund. Tänker på era svar när jag känner att den där paniken är påväg så känns det lättare igen.
Åter igen, tack så jättemycket för ert stöd.
Ja jag tänker på det hela tiden, att det är värt alltihop egentligen. Barnet är så otroligt efterlängtat så egentligen borde man ju vara väldigt glad att det äntligen startar.