en tråd för oss medberoende!!!
Tack Nu är tråden igång. Ska iväg på ett typ möte nu men ska snarast skriva min story o en del tankar jag har.Tack igen TS, det här behöver vi.
Massa kramar till alla medberoende.
Tack Nu är tråden igång. Ska iväg på ett typ möte nu men ska snarast skriva min story o en del tankar jag har.Tack igen TS, det här behöver vi.
Massa kramar till alla medberoende.
Min story i korta drag. Den skulle kunna bli hur lång som helst men ni som är i samma situation förstår nog.
Jag har en son på 24 år. Han har missbrukat i snart 8 år. Hasch är var huvuddrogen men sen blev det allt. Allt piller, hasch, subutex, heroin mm. Idag är han blandmissbrukare.
Han har haft LVU o LVM. Varit på avgiftningar, inlåst o 3 olika behandlingshem.Polis, husransakan mm mm.
Det har funnits drogfria perioder. Dock har han aldrig slutat helt. Idag finns han på ett behandlingshem 12-steg. Tror han blir där till januari. Han mår bra o är ren. Men det är ju en skyddad miljö.
Har trott o hoppats så många gånger....
Jag vet att jag kan inte sluta åt han o att det är hans beslut.
Men jag undrar hur man gör för att själv leva ett bra liv vilket ens anhöriga slutar eller inte med droger???
Som TS skriver...
Massor med kramar till oss medberoende
Går på Al-Anon o hos en underbar teapeut. Ibland fungerar jag bra o ibland inte. När min son kraschar då gör jag oxå det.
Hoppas vi kan ventilera o stötta varandra i den här tråden.
Så svårt.... Älskar min son så otroligt
Hej Flickvän. Min son har varit på olika typer av behandlingshem. Han har varit där man enbart använt sig av KBT. Det gick inte. Han har varit där man använt sig av miljöterapi, det gick inte. Nu är han på 12-steg. Det heter Rockesholm o ligger utanför Nora. Jag har varit där o hälsat på o jag har varit där i 4 dagar på anhörigdagar. De var jobbiga men otroligt lärorika för anhöriga. För första gången sen min son börja missbruka, hör jag o ser killen bakom drogen. Den han var INNAN. Vet ju inte om det håller i sig. Men i mina ögon är det bästa behandlingshemmet han varit på. Får väl tillägga hittills, vill inte men ja jag har ju tappat lite hopp.
På Rockesholm blir alltid nära anhörig o nära erbjudna Anhörigdagar. Jättebra!
Annars är det Korpberget jag hört mest gott om.
Bägge dessa behnadlingshem finns att läsa om på nätet.
Hoppas du fick lite svar. Fråga gärna igen om du vill. Har ju tyvärr fått en hel del erfarenhet.
Hur det än är så är det fina fina människor bakom drogen. Människor vi älskar.
Massorav kramar till oss medberoende.
Anhörigvecka på Rockesholm: Man får bo i ett hus en liten bit från själva behandlingshemmet. Tar 5 min att gå dit. Man är ca 7-10 pers o alla är anhöriga på nått vis. Det man har gemensamt är medberoendet. Det blir mycket prat om "sitt" o man delger varann det man vill. Sen är det ren "utbildning" i 12 steg anpassat till anhöriga men oxå om missbruk. Lite som Alanon men mer. En del förläsningar. Vi hade en nykter narkoman som kom o berättade sin story. Sen hade vi ett föräldrapar som berättade sin story o mycket om sin sjukdom, medberoendet. Varje kväll fick vi en diskutionfråga o en film att se på. Vi kom varandra mycket nära. Vi grät o skrattade tillsammans.
Jag trodde tiden skulle bli långsam men 4 dagar bara försvann. Det var känslomässigt jobbigt, jättejobbigt men det var det bästa jag gjort för min skull sen min son hamnade i missbruk.
Jag lärde mig så mycket, o det var så skönt att träffa andra i flera dagar som förstod.
Sista kvällen fick vi gå på Rockesholms AA möte, de gjorde om mötet till ett öppet möte.
Vi kände oss så varmt mottagna, o fick höra så många rörande o fina delningar.
Efter ca 2 månader har man uppföljning en helg. Jag ska dit i Januari. Ska bli så härligt att träffa mina nyfunna vänner igen.
Man umgås alltså inte med "sin" missbrukare, så han/hon behöver inte vara där i behanling just då. Är " din missbrukare" där kan ni ses på lunch o på AAmötet.
Jag sjukskrev mig under de här dagarna.
Ni som får möjligheten att åka på Anhörigdagar, ta den chansen. Är säker på att ni inte kommer ångra er. Ni är stärkta när ni åker därifrån. Men det finns mycket kvar att jobba på.
Ta det lugnt.en dag i taget. Det viktigaste först.
Massor av kramar till alla medberoende.
Undrar varför det blev en adress av en mening på slutet? Ja inget viktigt men jag bara undra.
Vi alla som vill hörs vidare i denna stöttande o viktiga tråd.
Kram
Min son har haft jättemycket enskilda samtal med terapeut. Men på anhörigdagarna var det inte det, iallafall inte när jag var där. Innan man åker på anhörigdagarna så får man tillfälle att prata lite i telefon med hon som håller i det. Hon ringer upp någon månad eller några veckor innan och även kvällen före.
Jag skulle tro att om man ber om enskilt samtal så kan de nog ordna det, sålänge det handlar om en själv och hur man ska orka mm. Rockesholm använder sig inte av konfrontationer, vilket vissa behandlingshem gör. De gör inte det av den anledningen att det förekommit självmord efter konfrontationer.
Man kan även ringa Rockesholm för att få information om hur anhörigdagar går till. Du hittar dom på deras hemsida.
Skriv in Rockesholm behandling och utbildning.
Själv har jag haft några otoligt jobbiga dagar. Kan liksom inte hitta något roligt, några ljuspunkter i livet. Förhållandet jag lever i existerar snart inte. Orkar inte liksom bry mig i det, känns som det kvittar.......Hoppas det snart blir tisdag, då ska jag träffa min terapeut, och det känns bra och viktigt.
Kramar till oss.
Anonym (fd fru ) Vad mycket av det du skriver som jag känner igen. Trots att det var din man och min anhöriga är min son. Jag tänkte oxå i början att det här är ju han som har problem. Att det var han som var sjuk. Tänkte att bara jag hjälper honom mm mm så blir det bra igen. Jag trodde jag kunde göra honom fri från drogerna, det ska ju en mamma fixa...
Jag såg inte att jag var ju och är precis lika sjuk, förstod inte att jag var medberoende och sjuk i det. Hade och har precis samma symptom som han förutom att jag aldrig varit påverkad av droger. Idag vet jag bättre och förstår min egen sjukdom i det hela. Men det har tagit många år och fast jag vet så faller jag ofta tillbaka.
Ibland tror jag faktiskt att de medneroende lider MER än missbrukaren själv gör.
Jag går oxå på Al-Anon och har regelbundna samtal med en 12.stegsanhörigterapeut men det räcker inte riktigt. Behöver ventilera oftare och just då när det känns jobbigt.
Hoppas och tror detta blir en bra tråd för oss, medberoende.
Kramar till oss
Tack ! Vilken bra sida. Mycket att läsa. Har lagt den till mina favoriter.
Hej Anonym. Vill bara säga att det glädjer mig att läsa att du skriver " livet känns underbart. "
Jag pratade med min son idag o han frågade hur det går för mig med Al-Anonmöten o om jag jobbade på mitt medberoende.
Han sa att det är ju inte bara jag som är sjuk, du, morsan, är lika sjuk som mig.
Blev lite konstigt glad åt det han sa. Inte att jag o han är sjuka men att han tänkte på mig oxå o hur jag har det.
Känns lite som om han "börjar komma tillbaka". Iallafall idag.
Har nu läst massor på Livsfyren, en mycket bra sida.
Kramar till oss medberoende.