Mitt förlossningsbrev

Försök att tänka mer i tankar som, det som händer det händer. Eftersom man vet ALDRIG hur en förlossning blir.

Jag ville mysa med mitt barn direkt efter. Man hade ju sett det innan framför sig den där stunden. Jag mitt barn och min sambo.
Men min moderkaka ville inte ut. Så jag fick åka ner efter någon halvtimma och opereras och jag var borta i 6 tim. Min sambo var helt själv med en snuttig liten nyfödd bebis. Men jag var inte nervös eftersom jag visste att vårt barn var i bra händer =)
Jag hade inte tänkt att ta morfin/petidin. Men efter en hel dag med värkar behövde jag sova, jag öppna mig knappt ingenting. Så det var en fröjd att få sova. EDA hade jag heller inte tänkt mig i först taget. Men skrek efter det tillslut.

Jag ville inte att min sambo skulle stå därnere i utdrivningsskedet eller se mig därnere efteråt. Men just i det tillfället så skiter man i vilket. Man är helt uppe i det man gör och hade inte spelat någon roll om halva sjukhuset stått där nere. Jag ville absolut inte ligga gynställning, men det blev så eftersom jag var tvungen att på sugklocka och klippas. Ingenting blev som jag hade föreställt mig. Men det vart ju bra för det.

Bara barnet mår bra det var det enda jag tänkte! Jag skulle kunnat gjort vad som helst bara mitt barn mår bra.
Men jag kan säga att jag var rädd för att sys ihop, men tur så gjorde de det samtidigt som jag operera bort moderkakan under narkos.

Men jag tror du behöver prata med någon. För det är inte så stor chans att det blir så precis som du har tänkt dig. Det går inte att beställa en förlossning. Och då kanske du blir jättedeprimerad efteråt. Självklart kan du påverka vad du vill under förlossningens gång. Men vara beredd på att vad som helst kan hända.

Var väldigt stark i att säga vad du vill. Att ditt förlossningsbrev är väldigt viktig för dig. Eftersom du har en förlossningsrädlsa.

Jag känner att nästa barn då vill jag absolut inte bli igångsatt. Och jag känner att vissa saker vet jag bättre idag vad jag vill eller inte vill. Jag känner att jag skulle vara mer stark i vad jag ville och inte ville. Men var lite feg att säga. Så var stark och våga säga till.

Försök att vara öppen men ändå säga vad du vill ! Du verkar veta vad du vill. Men var öppen för att vad som helst kan hända. Men för det behöver inte betyda att det inte blir en bra förlossning. Det kommer att bli väldigt speciell stund för dig och din kille. Ni kommer att bli ännu närmre varandra och uppleva något väldigt speciellt. Som ni kommer kunna prata om och kanske skratta efteråt, när roliga saker händer.

Som ex. när jag tog lustgas så sa jag en del roliga saker som min sambo kommer ihåg. =)

Men jag kommer till mitt andra barn att vara förlossningsrädd och vilja ha mer kontroll än sist. Men har inte orkat tänkt så mycket på det just nu, eftersom det är inte tal om nummer 2 än. Men kan säga att det är positivt att veta vad du vill och våga säga det rakt ut. NEJ och JA ! så kommer det gå jättebra och bli en unik förlossning.

glömde säga föresten att det är jätteduktiga att dölja blod, slem och avföring. De vet precis hur de ska göra ! som mrscaro innan sa