Är det brottsligt att ta emot 40.000 för att donera ägg?

Jag tycker man får tänka på barnet/barnen som (förhoppningsvis) blir till av de donerade äggen.

Donatorn är ju genetiskt sett barnets mor, dvs häften av barnets genetiska material kommer från donatorn, på samma sätt som att hälften av andra barns (alltså icke-ÄD-barn) genetiska material kommer från deras mamma. Det kanske inte är så kul att få veta att donatorn gjorde det för pengar. Jag vet att det är kvinnan som föder som är barnets mamma och att barnet har goda chanser att leva ett lyckligt liv i sin familj och bli en harmonisk vuxen, men det är många som under en eller flera perioder av livet har funderingar kring sitt ursprung och den man härstammar från genetiskt. Då tror jag det känns betydligt bättre att veta att den här donatorn donerade det ägg som sen blev jag för att hon ville hjälpa mina föräldrar, än att få veta att hon gjorde det för pengar, jag finns till för att hon ville tjäna en hacka. Oavsett om hon använder pengarna till att reparera sin kropp, betala av på huslån eller åka på en jorden-runt-resa.

jennie ellie skrev 2007-11-02 15:48:13 följande:

I Sverige får man bara bli far till sex barn plus eventuella syskon till dessa barn, så det är inget bra sätt att tjäna pengar på.

Föresten heter det ju äggdonation och spermiedonation, det betyder väl att man donerar, ger bort något, inte att man säljer det.

Ja, jag menar att om barnet söker upp donatorn vill det nog inte höra att donatorn gjorde det för pengar. Även om man inte söker upp donatorn och man vet att "på den kliniken jag blev till fick donatorerna 50 000" kan man ju misstänka att det var pengar som fick donatorn att donera, alltså att jag finns till för att den som genetiskt är min mor ville tjäna pengar. Jag tycker barn har rätt att slippa ha den bakgrunden.

Men om jag förstått dig rätt är det ju just det du INTE vill göra, alltså GE något. Du vill ju ha betalt och då säljer man. Om jag köper ett par byxor så GER ju inte affären dem till mig, de säljer dem

Då är det ingen donation eller gåva tycker jag eftersom den är villkorad. "Ge mig 40 000, annars får ni inget ägg". Om jag ger någon en gåva, t ex en inflyttningspresent är den ju inte vilkorad med att jag ska ha nåt tillbaks.

Jag tycker donatorbarn har rätt till en bakgrund där alla inblandade gav barnet liv på grund av kärlek. För donatorn handlar det om "kärlek" till okända människor och en önskan om att kunna hjälpa ett barn till världen. Man ska inte behöva leva med att man finns till för att ens genetiska mor ville ha en ny kropp.

Smurfan 81 skrev 2007-11-04 15:06:37 följande:

Det är samma regler vid donation av spermier, barnet har rätt att söka upp spermiedonatorn när det fyllt 18.

Men ett ägg blir ett barn och frågan är om det är rätt mot barnet att låta det komma till världen för att den genetiska modern ville ha pengar? Som du skriver Tussiluskan är ägg inte organ som donatorn blir sjuk, förvagad eller dör av att vara utan. Men ägget blir, tillsammans med en spermie, till ett barn som redan har en lite annorlunda historia i och med att det kommit till genom donation. Frågan är om det är rätt att lägga på barnet ytterligare en inte helt okomplicerad sak, nämligen att "jag blev till, jag blev jag, för att den som genetiskt är min mor ville ha pengar"?

Man bör väl säga sanningen till sitt barn? Om inte annat brukar sanningen förr eller senare komma fram.

Ja, självklart är det de som uppfostrar barnet som är dess föräldrar och barnet har ju goda förutsättningar att leva ett harmoniskt liv i sin familj och bli en harmonisk vuxen. Men de här barnen har ju faktiskt en lite speciell bakgrund och många är nyfikna på sitt genetiska ursprung och vill söka upp sin donator nån gång. Inte för att få en förälder men för att de är nyfikna helt enkelt. Och då tycker jag man komplicerar de här personernas bakgrund genom att blanda in pengar. Jag tycker barn i största möjliga utsträckning ska komma till för sin egen skull, inte för pengars skull.

Smurfan 81 skrev 2007-11-04 21:19:33 följande:

Jag säger absolut inte att donation skulle vara fel sätt att komma till världen på! Fast här pratas det ju om (ägg)försäljning, inte donation......

Ja, knarkare skaffar barn och en massa annat hemskt kan hända, men det är sånt som är svårt att styra över. Här pratar vi om att man medvetet blandar in pengar i ett barns tillblivelse och det tycker jag är fel, eftersom man kan undvika det. Jag tycker helt enkelt att barnets bästa måste komma i första rummet.

Klart man inte måste berätta allt. Men sanningen brukar komma fram på nåt sätt när man minst anar det.

Nej, det är klart att man inte säger "din genetiska mamma sålde dig till mig". Men det är sådana tankar barnet riskerar att få om det får veta att det var pengar inblandade.

Vid adoption och IVF betalar man för "kringkostnader" dvs barnets uppehälle på barnhem, pappershantering, läkarlöner osv. Skillnaden här är att man handlar med genetiskt material, alltså det som sen är barnet.

Men som tur är är det förbjudet att handla med könsceller i Sverige, så det är inte aktuellt.

Nån kan försäga sig, man kan hitta papper det inte var meningen att man skulle hitta. Finns rätt många exempel på föräldrar som inte tänkt berätta att de fick barn med hjälp av spermadonator och så har det ändå kommit fram när barnen blivit äldre. Och det har blivit lite krisartat för barnen att upptäcka att saker inte var som de trodde.

jennie ellie skrev 2007-11-05 12:28:32 följande:

Tja, och om man är resultatet av en våldtäkt kan man ju se det som att vilken tur att mamma blev våldtagen för annars hade jag ju inte funnits....

När man väl blivit till vill man förhoppningsvis leva oavsett vad man har för bakgrund. Men när man tillverkar barn på ett så kontrollerat sätt som vid donation tycker jag man ska tänka på barnet eftersom man ju har möjlighet till det.

Läste för övrigt några artiklar om personer som kommit till genom spermadonation i USA och de var starka motståndare till att det funnits pengar inblandade. De gillade INTE att collegekillar gick och lämnade spermier lite nu och då för att få pengar till typ några öl, och att de själva var resultatet av dessa öltörstiga collegekillars donationer. De menade att det varit alldeles för mycket vuxenperspektiv och inget barnperspektiv i detta med donationer. I Sverige tycker jag att man tänkt på barnen (rätt att söka upp donatorn, ingen kan donera (=skapa barn) för att tjäna pengar).

En rimlig ersättning har jag inga problem med. För mig är en rimlig ersättning kompensation för ekonomiska utlägg och förluster men om man börjar närma sig summor som gör att man kan donera ägg för att dryga ut kassan är man inne på fel spår.

"Och inte heller gör väl äggdonatorn det för barnets skull, ingen av de inblandade gör det för barnets skull, utan för sin egen." skriver du. Va, donerar man ägg för sin egen skull? Vad menar du med det, att man tycker det är så kul att gå igenom ett äggplock att man gärna skulle göra det även om äggen skulle slängas eller? I så fall borde man väl betala för att få donera ägg.....

Den där attityden att ingen inblandad gör nåt för barnets skull irriterar mig. Många delar inte din attityd. Men eftersom det finns en hel del folk som inte förstår att det blir _barn_ av det hela och att deras bästa måste komma i första rummet eftersom de av förklarliga skäl inte kan göra sina röster hörda tycker jag att det är bra att den svenska lagstiftningen sätter barnen i första rummet.

Som jag skrev i inlägg 302 verkar "donatorbarn" inte vara positiva till att deras donatorer gjort donationen för att tjäna pengar. För barnet är ju donationen en mycket viktig del av deras tillblivelse och då blir det liksom lite skevt om donationen för donatorn var något man gjorde för att få pengar till öl, en resa, dryga ut studiemedlen eller nåt annat. Många donatorbarn vill träffa sin donator, inte för att få en ny förälder men för att man är nyfiken, se om man liknar honom/henne osv. Och då tycker jag man ska bespara barnen att som svar på frågan "Varför donerade du?" få svaret att man ville ha pengar.

Jag säger inte att de som donerar för att få pengar är dåliga människor, de är väl snarare obetänksamma. Men för att förhindra att sådant händer är det bra att vi har den lagstiftning vi har.

Ja, det är klart att man skaffar barn för sin egen skull, inte för barnets skull. Men det blir ju ändå ett barn i slutändan och då tycker jag det är viktigt att ha barnets bästa i åtanke.

Man kan ju säga vad man vill till barnet. Men om barnet vet att det förekommer att donatorn får pengar och barnet frågar hur det ligger till i deras fall, vad som är deras historia, ska man då som förälder ljuga barnet rakt upp i ansiktet? Hur blir relationen förälder-barn om barnet kommer på att föräldern ljugit?

Men om man håller sig till det system vi har i Sverige slipper man alla dessa diskussioner. För att få fram fler donatorer tror jag att det är mycket bättre med information, många vet inte att äggdonation är tillåtet i Sverige, än att göra det till något man kan tjäna pengar på.

jennie ellie skrev 2007-11-05 19:57:33 följande:

Jo, internationell erfarenhet visar att många donatorbarn VILL ta reda på vem donatorn är. Det var förvisso ett pyttelitet ägg när donatorn donerade det, men det lilla ägget plus en ännu mindre spermie har tillsammans blivit en människa. Och även om man är helnöjd med sitt liv och sina föräldrar kan det finnas en nyfikenhet på donatorn, man vill se om man är lik henne, vem hon är osv. Vi som inte kommit till genom donation är inte de som bestämmer hur "donatorbarn" ska se på sin tillkomst, det måste de själva få göra, vi måste lyssna på dem och deras erfarenheter.

Jag hävdar fortfarande barnets rätt att slippa "vara den det är" för att någon vill tjäna pengar. Oavsett om Divina ser det som "utbytande av gåvor" skulle detta med att få pengar eller andra "gåvor" kunna leda in på en farlig väg. Divina verkar tycka att hennes plastikoperationer är en mer moraliskt riktig kompensation än collegekillar som lämnar spermier för att kunna gå ut och dricka öl. Men vem ska sätta sådana gränser? Vad är det OK att använda pengarna till?

För övrigt var jag ofrivilligt barnlös i sex år innan jag fick min son. För mig handlade det om att jag var singel. Jag har också legat sömnlös på nätterna och funderat på hur mitt liv skulle se ut, känt knivarna i bröstet när "alla andra" fick barn osv. Kom långt i en adoptionsprocess innan jag träffade min sambo. När man håller på med en adoptionsprocess blir det en del funderande över detta med barns rättigheter, hur barn kan uppleva saker och ting, och det är nog en orsak till att jag så starkt motsätter mig att ägg blir handelsvaror.

Jag hävdar fortfarande barnets rätt att slippa "vara den det är" för att någon vill tjäna pengar. Oavsett om Divina ser det som "utbytande av gåvor" skulle detta med att få pengar eller andra "gåvor" kunna leda in på en farlig väg. Divina verkar tycka att hennes plastikoperationer är en mer moraliskt riktig kompensation än collegekillar som lämnar spermier för att kunna gå ut och dricka öl. Men vem ska sätta sådana gränser? Vad är det OK att använda pengarna till?

För övrigt var jag ofrivilligt barnlös i sex år innan jag fick min son. För mig handlade det om att jag var singel. Jag har också legat sömnlös på nätterna och funderat på hur mitt liv skulle se ut, känt knivarna i bröstet när "alla andra" fick barn osv. Kom långt i en adoptionsprocess innan jag träffade min sambo. När man håller på med en adoptionsprocess blir det en del funderande över detta med barns rättigheter, hur barn kan uppleva saker och ting, och det är nog en orsak till att jag så starkt motsätter mig att ägg blir handelsvaror.

I USA kan man sälja både spermier och ägg. Lika fel båda delarna tycker jag.

Om man läser artiklar om vad folk som kommit till genom donation tycker ser man att många tycker att donationen i sig är OK, men de gillar inte att donatorer kan vara anonyma och att donatorer kan donera för att tjäna pengar. Sen spelar det ingen roll vad vi som inte kommit till genom donation tycker att de "borde" tycka, det är väl deras erfarenheter som räknas? Vi kan ju inte veta hur ett donatorbarn känner.

Ja, det är OK att få lön (skälig) för att man jobbar på en välgörenhetsorganisation. För då är det ju just ett JOBB. Samma sak om man jobbar inom sjukvården, då lever man ju faktiskt egentligen på andras olycka, men självklart ska man ha lön. Och jobbar man på en adoptionsorganisation eller ett barnhem ska man också ha lön, det är därför adoptioner kostar.

Skillnaden när man donerar ägg är att det inte är nåt jobb (även om det verkar som det finns personer i USA som mer eller mindre försörjer sig på detta). Det handlar om att vara med och skapa en _människa_. Och att skapa en människa för att tjäna pengar är oetiskt tycker jag. Det tycker även "donatorbarn", de vill inte ha det med sig i sitt bagage att "den där snälla tanten/farbrorn som gav mammafrön/pappafrön" egentligen inte var (bara) en snäll tant/farbror utan någon som var ute efter pengar. Donatorn är inte en förälder men lika mycket barnets kött och blod som den av föräldrarna som bidrog med ägg/spermier. Att ge sig in i donationsvärlden, både som donator och som förälder kräver respekt för barnet tycker jag.

Att riskera att bli barnlös är en fruktansvärt skrämmande tanke och visst förstår jag att man till slut kan bli beredd att göra nästan vad som helst för att få ett barn, så visst har myntet flera sidor. Jag tror dock att mer information är ett mycket bättre sätt att få fler donatorer, än att göra det till ett sätt att tjäna pengar. Många vet inte att äggdonation är tillåtet i Sverige, men jag vet också flera som efter att ha sett goda vänner kämpa för att få barn bestämt sig för att bli donatorer.

Jag

Mottagaren har väl antagligen en väldigt stark barnlängtan och det förvånar mig inte alls om man då tycker det är mindre viktigt varför donatorn donerar. Huvudsaken att man får tag på ett ägg.

Det är väl snarare _barnet_ som kan ha åsikter om donatorns motiv. Jag tycker faktsikt det är lite dåligt med barnperspektiv hos vissa här. Tur att den svenska lagstiftaren tänkt på barnen.