Anpema skrev 2007-10-21 09:57:38 följande:
Jag har tre barn med två olika pappor - och visst, det var verkligen inte så jag hade tänkt mig det hela. Jag har alltid hållit väldigt hårt på familjen, alltid eftersträvat att hålla ihop. När min dröm om en kärnfamilj visade sig vara omöjlig, led jag svårt. När jag inte heller lyckades med mitt nästa förhållande, var jag på väg att ge upp och leva ensam resten av livet.I dag lever jag i ett tredje förhållande, min särbo(och förhoppningsvis framtida sambo) och jag har helt andra förutsättningar för att lyckas tillsammans därför är jag övertygad om att detta kommer att hålla - för resten av mitt liv.Jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva den känslan, vägen dit var inte lätt. Men nu står jag stadigare än vad jag någonsin gjort tidigare. Och detta, mina kära vänner, kan jag känna är något att vara stolt över! Jag har kämpat för att ta mig hit! Jag VET att jag har gjort allt jag kunde, trots att det inte gick som jag tänk. Att få leva i ett förhållande där jag blir respekterad, älskad, där det finns ett samförstånd, liknande värderingar o.s.v, uppväger allt jag upplevt tidigare.Min särbos och mina egna barn har en familj,det finns många vuxna i den familjen som bryr sig om dem och älskar dem - "trots" att det inte är en kärnfamilj.Lycka till Ts - det kommer att gå bra för både dig och dina barn
man ska verkligen vara stolt över vart man ha kommit. att du som du skriver har kämpat för att komma dit du är idag. att du äntligen har träffat kärleken i ditt liv..
Men det är synd att det i så många fall blir barn på vägen dit. att folk skaffar barn på sin väg till det perfekta livet. Och när man sen väl är där så har man 2-3-4 barn med olika pappor som helt plötsligt får ytterligare en man i sitt liv att lära sig acceptera och lära känna.