Karriär kontra barn

Detta kanske inte var så intressant. :)

Men eftersom jag själv önskar att nån berättat för mig när jag var yngre och hade haft valet att ptioritera annorlunda kvar så puffar jag en gång.

Iofs hade jag knappast brytt mig om jag läste ett inlägg men ändå...

Självklart kan man göra karriär med barn :)
Jag gör ju fortfarane karriär, men nu med barn.

Däremot blir ju livet annorlunda med barn. Man kan inte hänga på krogen varje helg, man kan inte jobba över till sent på kvällen flera dagar per vecka, man kan inte åka på kundbesök/kurse osv hur många resdagar per månad som helst. Eller kan kan man ju men det är inte min bild av ett bra föräldraskap.

Att jag väntade med barn var en kombination av allt detta. Jag vill "leva livet" på ett annat sätt än man kan göra med barn.

Preeeeeeecis exakt så kände jag oxå förut!! Så exakt alltså! :) :)

Kan bara säga att sedan jag fick barn så ändrades det rejält. För mig iaf, det behöver ju inte göra det för alla. Nu är jag så evigt tacksam att jag fick barn trots att jag hela livet tyckt att det inte är så noga, att jag får se om jag vill ha eller inte.

Barn är stort

Svårt det där. Jag har lite samma problem. Ur jobbsynpunkt borde jag vänta 5 år till innan jag får ett syskon till mitt barn. Men det kommer jag inte göra. Jag får ge järnet på jobbet sen efter småbarnsåren istället, har ju många år kvar i arbetslivet då, men barn kan jag bara få nu (typ)

Jag skulle hoppas på att det kommer fler gratiskarriärtåg, för det gör det säkert. Gillar dom dig nu är du säkert duktig. Och et lär du ju vara sen oxå. :)
Å andra sidan är du ju yngre än mig och hinner kanske fixa lite karriär först och sen syskon. Du har ju ett barn iaf och vet ju vad du väljer mellan så att säga. Men jag (som oxå skulle vilja ha tätt) skulle fixa ett syskon på en gång :)

Värst är det ju med dom som har noll,kommer på vid 40 att de vill ha och får inget. Eller får ett och ångrar att man började för sent för fler.

Anonym (mellan) skrev 2007-10-17 08:32:06 följande:

Helt klart är det ok att inte vilja ha barn. Har man aldrig provat förstår man dessutom inte den fulla innebörden av vad man missar.

Det där var inte elakt eller hånfullt menat. Utan jag menar att hade jag inte fått barn hade jag varit lika lycklig för det. Nu när jag däremot har en kan jag inte tänka mig ett liv utan barn och vill helst ha flera

själv tänker jag precis som murloc, även om jag inte VET hur det skulle kännas att få barn nu. Jag tror att det är ett väldigt otäckt lotteri att skaffa barn om man inte är säker på det (kan det säkert vara även om man ÄR sugen på det). Alltså, jag tror att risken också finns att man känner precis motsatt känsla som du ts gör...

det kan stämma

det är nog lite av ett lotteri. En person som hela livet längtat efter barn kanske blir negativt besviken och tycker barnet blivit en börda.

Jag har aldrig knappt gillat barn och inte nånsin längtat efter barn och har nu vänt åt andra hållet

Håller med.

Jag har aldrig hört en pensionär sitta och beklaga sig över att de prioriterat bort sitt jobb till förmån för barnen. Notsatsen hör man titt som tätt.

Tindras faster skrev 2007-10-17 10:30:23 följande:

Ja solklart är det så.

Det är därför jag inte ångrar att jag inte började skaffa barn vid 20 år, för då hade jag varit en hemsk mamma, det vewt jag själv :)
Missnöjd och bitter troligen.

Men det jag menar är att man behöver inte dra det där med att hinna leva först för långt. Hade jag börjat fundera på barn vid 25 år hade jag troligen kunnat skaffa 3 rätt tätt och jag hade då redan hunnit leka av mig det vätrsta + kommit en bit på karriären :)

Jag bodde tidigare utomlands (österrike) och tycker att det verkar som att man skaffar barn senare i sverige än där iaf

Håller med!

Allt annat blir litet när man får barn.
Jag vill leva med mina barn så länge det går. Tycker även därför att det är trist att jag inte började vid 25 (som känns som den ålder som hade varit optimal för mig)

Jag vill ge mina föräldrar chansen att vara pigga och relativt unga när de får barnbarn. Ge dem chansen att uppleva barnbarnen på riktigt.

Visst kan alla dö i en olycka imorgon. Men statistiskt sett får man ju leva längre med barnen ju tidigare man får dom.

Jag vill ge mitt barn glädjen att få ha syskon

Shit vad kul om tråden påverkat lite iaf :)
Jag önskar som sagt att jag fått det rådet då, och lyssnat på det...

Hoppas ditt val blir lika rätt för dig som det känns för mig :)

Karriären finns alltid kvar, fertilitetetn inte.
Så du behöver ju inte skippa karriären helt för det. Man kan påbörja den. Låta den ligga på sparlåga ngr småbarnsår och sen kasta sig in i den igen.

Jag jobbar i ett karriäryrke. Och det avbrott barn innebär, det kommer ju även om man som jag är dum och väntar med barnen. Avbrott blir det ju oavsett ålder

Anonym (tack) skrev 2007-10-17 12:12:23 följande:

Ja det är grym tur. Mitt livs största tur :)

Precis som en del sagt. Karriät kan man göra sen, eller både före och efter barnen kommer + i viss mån även när man har små barn.

Ingen på jobbet kommer någonsin tacka någon för att den gett sina fertila år till arbetet