Är det egoistiskt att begå självmord? (Läs TS)

För alla oss som är här, finns det inte en som begått självmord. Kanske finns det de som har försökt eller som vill...
...men ingen har gjort det och varit i dess följder.

Ingen vet vad den andre gör och varför.

Nej, det är inte egoistiskt.
Jag kan inte ens någonstans inom mig förstå känslan av att välja så. Det kan bero på allt från smärta, eller det att man tycker att man har levt färdigt eller helt enkelt en impuls...
Oavsett vilket; vad har någon för rätt att döma om det är en egoistisk handling?
Det går hand i hand med tänket att vi går omkring i livet och är skyldiga varandra saker. Att vi är ägda...

Det är verkligen otänkbart att alla ni som spekulerar kan veta vad andra känner har känt, när självmord är deras slutgiltiga handling i livet....

Jag kan tvärtom se det som väldigt oergoistiskt. Att inte nyttja tillfället i livet...

Ska ni döma människors känslor och val in i deras egen död?

Det ser verkligen illa ut... *mår illa*

SnyggEric

Att föra etisk diskussion kring detta och allt övrigt förekommande i världen är inget jag motsäger mig. Snarare tvärtom, jag tillhör de som skulle vilja vidga människors rum och släppa in ljus över det som är i mest skugga.

Bland det finns människors rädslor.
När jag läser spekulationer och dömanden kring människors självmord, ser jag inte så mycket av den etiska diskussionen. Jag ser däremot rädda människor som skriker högt och bittert över hur andra kan göra det de inte själva förstår.
Den bitterheten eller okunskapen brukar också benämnas fördomar.

Att många tänkt tanken eller försökt är jag medveten om. Och att det finns starka känslor och rädslor kring självmord är inget underligt.
Men att se människor värdera och tycka om det de inte förstår, eller visar insiktsfullhet kring, har alltid gjort mig lite illamående.

Butterscotch

Det är en värdering kring en annan persons val.
I mina ögon är det dömande och något man inte förvaltar över.

Frup1

Nej, det var inget bra råd och jag tänker inte ta det.

Varför känner du dig manad att ge ett sådant råd?

Butterscotch

Jag kan förklara många ord ohållbart sakligt.

"Hata" betyder som exempel att reagera utifrån ett skede och välja att ställa sig mot det, på mental och känslomässig basis.

...osv...

Din förklaring gjorde mig inte klokare.
OM det b e t y d e r något, hur är det då inte en värdering?
Och om den dessutom uttalas i en åsikt...? *förstår tyvärr inte riktigt*

Frup1

Om man tar sig tid att läsa mina inlägg upptäcker man snart att jag tvärtom är mån om allas enskilda åsikter och tankar.
Men jag har en drift i att vilja visa människor på andra möjligheter än att agera på sina rädslor.

Självmord är något ingen kan förstå. Ett genomfört självmord är ett självmord. Hur ska någon levande sitta och tycka och tänka om vad personen ifråga känt eller varit i?

Ja... Ja, sådant får mig att må illa och bli ledsen. Det finns mycket inskränkthet och annat som tillåter att människor gör sig större än de är.
Som att tycka om en annan människas val i livet till exempel... I detta fall rörande att döda sig själv...

Åsikter kan väcka känslor i andra. Det betyder inte att man inte vill vara med. Det betyder att man har en värdegrund eller insikt kring sin människosyn.
Min insikt är att jag har mer att lära av andra människors val, änb det att tycka.

Vilken är din...?

Frup1

Jag är den ende som står upp för att ingen här inne ens bör leka amatörspekulant kring en människas självmord.

Du förstår inte vad jag skriver och verkar ha fått för dig en sak som du inte vill släppa hur tydligt jag än skriver.

Expertisen lämnar jag till den som genomfört ett självmord, ingen annan.

Kan jag bli mer tydlig...?

Frup1

Jag tror att ödmjukhet är den yttersta formen av kapitulation. Jag börjar i ena änden där fördomar verkar och går vidare till fördömanden osv....
Längst ut på motsatta sidan hittar jag en ödmjuk kärleksfullhet.
Den har jag anammat och vill förespråka i alla lägen.
Det är inte samma sak som att göra sig åsiktslös eller att tappa sin värdegrund. Det är att inse att man inte kan ta sig mandat på andras känslor och val.

Jag ska försöka svara på din fråga.
Nej. Nej, jag tror inte att man kan föreställa sig vad någon varit i. Det är ju inte bara en specifik händelse som avgör uttrycket i händelsen. Det är så individuellt styrt efter vad man har varit med i livet, vilka egenskaper man har, var man är i livet när händelsen inträffar osv.
En människa kan inte föreställa sig en annans upplevelse.
Jag kan referera till när det hände mig, men inte förstå vad någon annan kände när det hände den.
Och förståelse är inte precis vad jag ser i tråden. Snarare fördömanden och egocentriska åsikter.

Och om de adekvata åsikterna finns på andra sidan, så finns det ändå möjlighet till diskussion.. Spekulation, känslor och åsikter finns det alltid utrymme för, men inte att sitta och tycka och döma för någons val...
Det tycker jag handlar om något helt annat än förståelse.

Frup1

Du verkar inte förstå vad jag skriver.

Frup1

Vad är det då du inte håller med om?

Frup1

Jag ber dig förtydliga, för jag förstår inte.
Tråden är öppen för oss, det är ingen fara.

Vad, i det jag säger, är det du inte håller med om?

SnyggEric

Jag tror på utveckling och diskussion. Jag tror på åsikter och ödmjukhet i kombination.

Vad jag inte riktigt kan vara med, är människor som anser sig ha rätten att döma.

Därför går jag in i tråden och frågar, vad är det som gör att man känner att man har rätten att döma om rätt och fel av någons självmord?

Jag anser det avra för komplext, utanför ens referensram och definitivt inget man kan ta sig mandat på.

Mori

Vad menar du...?

Jag vill komma till att jag anser sådana här diskussioner vara bakåtsträvande, för att man uppmuntrar människor att döma rätt och fel.

Hade frågan varit exempelvis "Hur känner du inför självmord?" eller "Kan du förstå självmord?" och liknande....
....så hade förutsättningarna för diskussion varit bättre.

Mori

Jag har ingenstans sagt att jag anser att man inte ska prata om självmord eller tankar kring det.
Men jag pekar på skillnaden i att känna och uppleva runt något, eller att sitta med en pekpinne och väsa "rätt" eller "fel"...

Mori

Vidare, när jag läser det du skriver kring din upplevelse, så får du verkligen tro mig i mina ord om att jag känner hur starkt det är i dig och vilken betydelse det har haft...

Jag hoppas ni får ha det bra...