Är det egoistiskt att begå självmord? (Läs TS)

Nej, det tycker jag inte. Men det brukar vara oerhört traumatiskt och tungt för dem som blir kvar och en formlig tragedi, tycker jag, att någon ser så lite mening med att leva vidare att man väljer att avsluta sitt liv.

Vet inte riktigt hur du får det till att vara egoistiskt? Ego för vem då? Läkaren?
Vi har ju en lag som i nuläget hindrar aktiv dödshjälp och egoism har mycket lite med saken att göra. Däremot så har jag stött på anhöriga som vill att man ska behandla in absurdum och det kan vara egoistiskt. Läkaren är bunden av sin ed och av lagen så där ser jag föga egoism.

Men jag håller med SnyggEric; starta en tråd i ämnet. Då ser du att väldigt många är för euthanasi. Precis som undertecknad.

Hmm, men det är ju inte ditt beslut utan den sjukes som tydligt måste uttalas så det är ändå inte din sak "att se till" att h*n får dö. Även om nu dödshjälp skulle tillåtas.

Men jag förstår hur du tänker; den tanken har slagit mig många gånger också. Den stora skillnaden mellan att vilja få dödshjälp om man är svårt sjuk och ett självmord är att jag ser självmord som en tragisk och onödig utgång medan euthanasi kan skänka frid på ett långt lidande. Orsaken till varför man vill avsluta sitt liv (om man nu inte är svårt  och obotbart sjuk) går ju oftast att lösa om man får hjälp. Inget av dem ser jag dock som egoistiska handlingar, även om det påverkar människor runtomkring. Men det gör ju det mesta vi väljer att göra i livet.

Jag tycker fortfarande att ditt användande av ordet "egoism" är ett märkligt att använda när man talar om att inte ge dödshjälp på sjukhus. Så länge det inte finns stöd i lagen kan man inte tala om egoism då det inte handlar om en enskild persons egna skäl till varför man inte tillhandahåller hjälpen. Då handlar det istället om etiska ståndpunkter och en vedertagen syn på livets värde som måste tas upp till ytan och diskuteras.

Fast det där med att vara en belastning är väl ofta en subjektiv upplevelse?

Har nog aldrig träffat på en anhörig till någon som tagit sitt liv som känt sig glada över att slippa belastas av personen som tog sitt liv. Snarare tvärtom. Sorg och ilska och skuld är betydligt vanligare känslor dessa anhöriga får dras med. Så, visst, det löser problemet för den som tar livet av sig men knappast för dem runtomkring. Snarare tvärtom, skulle jag vilja påstå.

Kan säkert vara så att någon upplever en lättnad ibland men jag har personligen aldrig stött på det scenariot. Och då har jag träffat ganska många anhöriga till självmordsoffer...

Det ju milsvid skillnad på att tycka att det är jobbigt med en djupt deprimerad anhörig (det tycker nog de flesta att det är) och att tycka det är skönt och bra att de gjort av med sig. Ungefär som att man tycker det är skönt att fått rättat till den där droppande kranen man irriterat sig så på.  Relationer är väl en smula mer komplicerade än att man bara skulle tycka det vore en lättnad att "bli av" med en närstående så abrupt.