*Jag tror att jag helt enkelt fick "överdos"

Jag har också bara positiva upplevelser av lustgasen förutom att den ställde till det för min röst. Jag tyckte till och med själv att jag lät väldigt otäck.

Personligen tror inte att man kan testa lustgasen i förväg och på det viset förutspå hur man kommer att reagera på den under förlossningen. Det är en helt annan sak när man ligger med förlossningssmärtor.

Jo som många säger - Det hade varit kanonbra att testa lustgas innan!

Men jag sög nog i mig för mycket (hade en lägre blandning i början), och ingen hade någon rikig koll på hur mycket jag drog i mig. Jag följde med siffrorna som CTG apparaten visade med värkarnas toppar, men banden som CTG:n var fastsatt i halkade ner hela tiden, klart det blev missvisande.

När jag kom in på förlossningen var jag öppen med 5 cm, - det kanske skulle gå snabbt trodde man - och jag fick sterila kvaddlar som smärtlindring. Det kändes ingenting tyckte jag. Men så drog allt ut på tiden - och jag var som någon sa här som i en egen plastbubbla. Där tiden hade en annan gång. Var helt slut, så jag blev övertalad till EDA. Efter det gick det bättre.

Men som min bm sa att tankar på livets motsats var vanligt vid förlossnig hade jag inte hört talas om. Var bara beredd på att det skulle göra ont. Positivt ont. Inte saker som skulle pågå i mitt huvud...

Jag tyckte lustgasen var jättebra! De hade stenkoll på så att jag inte andades för mycket i masken. Tillslut ville man ju inte släppa masken. De sa till mig att släppa den flera gånger mellan värkarna, antagligen "lydde" jag inte så bra, för de sänkte delen lustgas så att jag kunde andas i masken hela tiden.

Hm, jag kände mig inte alls speciellt full av lustgasen... Visst kände jag mig lite borta och frånvarande men det var ju inte alls som på fyllan.. haha! Smärtan försvann ju inte, men den gjorde väl att jag brydde mig lite mindre på nåt sätt... Andas man för länge i masken åt gången så kan man ju bli rejält yr... Fast det där att man kan säga allt möjligt lustigt stämde inte in på mig.. Jag var fullt medveten om vad som hände runt mig, men jag hade för ont för att orka prata... det gjorde mig lite sur att de runt omkring pratade om mig som om jag inte var där! Jag hade väldigt tätt mellan mina värkar så jag kände som att jag andades i den där masken hela tiden!! Ingen hade nån riktig koll på mig heller... vi var mest själva inne i rummet jag och min man

under min låååånga förlossning var lustgasen min allra bästa vän... utan den och min sambo Adam hade det inte gått.

Lustgasen hjälpte mej ingenting, fick absolut ingen smärtlindring av den, trots att jag andades rätt enligt flera barnmorskor. Mådde bara illa och blev yr av den istället. Den varma vetekudden var däremot riktigt bra!

Hade en supersnabb förlossning ...2 h från första värken tills dess att hon var ute (trots att jag var förstföderska). De sista 45 minuterna eller så med lustgas...Det var ganska skönt att få en paus från de konstanta värkarna...Blev ordentligt borta två gånger och det upplevde jag som om jag var full. I och med att det gick så fort så var det ngt av en overklighetskänsla över det hela oavsett lustgas eller ej...Tyckte att det var väldigt skönt att ha masken att hålla i oavsett lustgas eller syrgas...

Jag älskade lustgasen och släppte den inte en sekund.
Men, några av de "trippar" jag fick av den var precis som du beskriver det - jag trodde att jag funnit svaret på universums gåta. Det är svårt att förklara det hela nu men i mitt rus trodde jag att vi inte fanns till och att allt liv bara var universums medvetande. Jag blev så otroligt ledsen av de drömmarna att jag och min sambo egentligen inte fanns och att det barn som vi trodde vi skulle få inte heller existerade...

Helt klart kan man få skrämmande drömmar av lustgasen men samtidigt så älskade jag den för jag fick segla bort från smärtan som var helt omöjlig att tampas med på egen hand.

Jag kan tillägga att jag hade den på maxstyrka och andades konstant i masken. Ibland när bm var inne i rummet så förmanade hon mig att bara ta den vid värk men varför vänta på smärtan och SEN börja andas? Jag tyckte det var bättre att vara drogad hela tiden.

Andromacke och Sisley, jag var med om något liknande här om dagen när jag födde mitt fjärde barn... Grejen är att jag har fött två av mina tidigare barn med enbart lustgas, utan problem. Den här gången "slog det runt från början". Trots att jag var helt klar i huvudet så befann jag mig samtidigt i ett rum där jag förde en konversation med "dem". De utsatte mig för "prövningar" och hela förlossningen var ett rent helvete där "de" bl.a. sade till mig att jag måste berätta för min man att jag skulle dö nu (och det var precis i början) och jag grät och berättade för min man vad "de" tvingade mig att säga... Stackars honom! Ja sedan följde 5-6 timmar av "test" panik och ångest. TUR att det var mitt fjärde och sista barn, för jag skulle ALDRIG utsätta mig för detta igen... Det var det vidrigaste jag varit med om i hela mitt liv. Nära döden upplevelse utan att ha varit nära att dö. Jag har aldrig knarkat och har ingen sinnessjukdom i släkten... Det här var... Galet. Helt klar i huvudet samtidigt som jag befann mig i en annan "dimension". Jag tror inte ens på sånt! Nåväl, både jag och min dotter överlevde, och hon föddes till radiotonerna av "Tell the world Im here". Den lyckan jag då kände var banne mig obetalbar!

Låter ju skitläbbigt med sånna upplevelser en del får av lustgasen. Har själv fött de senaste 2 barnen med lustgas och har bara bra erfarenheter och kommer använda enbart lustgas även denna sista förlossning som sker inom en månad. Hoppas verkligen inte att jag får sån där snedtändning som ni haft här i tråden :)