Om ingen av föräldrarna trivs med att vara föräldraledig...

Har inte läst hela tråden. Men jag tycker att barnet minst måste vara hemma med en förälder tills att den är över 1 år. Helst längre naturligtvis. Men mår man som förälder inte bra så speglar det ju sig på den lille och då tycker jag att barnet har det minst lika bra om inte ännu bättre på dagis och sen får en glad mamma eller pappa som hämtar....
Jag tycker det är konstigt att man inte trivs hemma med sitt barn även om jag kan förstå till viss del. Tycker att man måste ta tag i problemet och göra sånt man trivs med både utan och med barn/familj. Visst jag kan också tycka det är trist att nu måste vi gå till lekplatsen och leka men om man istället bestämmer träff med en väninna där. Med eller utan barn. Man tar med sig fika och hinner prata lite så blir ju allt så mycket roligare, eller?
Min första mammagrupp träffas fortfarande (barnen fyller snart 5 år) men vi pratar ALDRIG om barnen i princip. Vi festar mest och går ut och slår klackarna i taket. Pratar hus, shopping och allt mellan himmel och jord. Ibland ägnar vi en helkväll till att prata skit om svärföräldrarna...
Nu är jag föräldraledig med mitt 3:e barn. Har ju massor att fixa med som inte alltid är så kul. Städning, diskning, förbereda middag och mellanmål osv. Tvätten och allt. Men det är ju det som är tråkigt, INTE att vara hemma med HENNE. Hon är ju bara helt underbar. Men allt det andra jobbet hade jag ju haft ändå, fast efter arbetstid då. Så det gäller att strukturera upp sig. Tänka att nu är jag mammaledig i 3 timmar och sen fixar jag det andra så gott det går.