En förstföderska i Sverige löper 10-15% risk att få en sfinkterruptur.
Risken att få sfinkterruptur utslaget på alla förlossningar (inklusive omföderskor) är 2-5 %, beroende på vilket landsting i Sverige som man föder i.
0Love0: Men statistiskt sett borde det ju vara mycket större sannolikhet att du inte får en sfinkterruptur. Sannolikheten för att du inte får det borde ju vara minst 90% om vi antar att du har samma risk som en förstföderska. Sedan borde du väl ha någon fördel av att du redan fött två barn, antar jag.
Nie, jag tror att läkaren gör en individuell bedömning och där tar hänsyn till skadans omfattning, hur bra det läkt och om det finns kvarstående besvär samt patientens anatomi och förutsättningar, tidigare förlossningsupplevelse och vilket förlossningssätt som patienten verkar föredra.
I SFOG-rapporten om sfinkterskador framgår det att man inte har så stor kunskap om hur en vaginal förlossning efter en sfinkterruptur påverkar risken för besvär:
"Några exakta råd beträffande förlossningssätt kan ej ges, då litteraturen är sparsam, men vi föreslår följande:
Vaginal förlossning om tidigare sfinkterruptur ej orsakat anal inkontinens. Vid anal inkontinens kan kvinnans symtom förvärras efter en ny vaginal förlossning och därför måste en individuell bedömning göras i samråd med patienten.
Planerat kejsarsnitt rekommenderas till patienter som tidigare opererats på grund av anal inkontinens, exempelvis anal sfinkterplastik efter tidigare sfinkterruptur. Kejsarsnitt
bör övervägas till patienter som har manifest eller långvarig men övergående anal inkontinens efter sfinkterruptur.
Kvinnor som fått bristning som även engagerat rektum, sfinkterruptur grad IV, har ofta kvarstående anal inkontinens (11) och vi föreslår följaktligen en liberal inställning till
planerat kejsarsnitt till denna patientgrupp."
Läkarens uppgift blir ju att ha kunskap om och tala om vilka fördelar resp nackdelar som finns med resp förlossningssätt i dessa fall. Den upplysta patienten måste ju ha rätt att få välja i och med att det inte finns några garantier för hur nästa förlossning går och vilka besvär som ev kan uppkomma.
Nie, om du känner att du inte har blivit tillräckligt utredd tycker jag att du ska försöka få en läkartid så att du känner dig nöjd och förvissad om att de vet vad de talar om.
Sedan är det min erfarenhet att man ska gå på sin egen magkänsla vad gäller viktiga beslut. Det finns inget värre än att råka ut för negativa saker om man själv inte har fattat beslutet utan mot sin egen övertygelse följer någon annans beslut/råd. Det är betydligt lättare att ta ett nederlag om det är en konsekvens av ett eget val.
Nu tror jag inte att förlossningen kommer att gå dåligt, oavsett förlossningssätt. Jag ville bara säga att man borde lita mer på sin intuition.
Laktulos är inte "ofarligt" om man är laktosintolerant, nyförlöst och har sfinkterskada; det vet jag av egen erfarenhet.
Det där rävgiftet blev jag rekommenderad att ta i upp till 3 månader så att jag skulle få ordning på magen. Men det blev bara oordning, minst sagt.
Jag fick första tiden med barnet förstörd pga det där rävgiftet för att kvinnokliniken inte ens klarar av att läsa överkänslighetsnoteringar i journalen innan de rekommenderar och delar ut läkemedel.
Jag är SÅÅ missnöjd med kvinnokliniken. Jag har varit där och klagat och de tycker inte ens att de var fel att jag fått Laktulos:
"Barnmorskorna har förstås läst i din journal och sett att du är laktosintolerant. Det är just därför som du fått Laktulos, för att du skulle få lite EXTRA fart på magen."
Detta får jag kastat rakt upp i ansiktet som om jag skulle vara dum i huvudet. Dessvärre blev jag så förvånad över denna bortförklaring att jag blev svarslös.
Det är mest att jag är upprörd över den bristande vården och alla dåliga rutiner på kvinnokliniken, inte över dina välmenande råd.
Jag är van vid att om man meddelar en chef brister, så säger denna att de ska ta tag i saken och se till att inte problemen upprepas. Punkt slut. Diskussionen är avslutad.
Tar man sig tid att uppsöka kvinnokliniken för att klaga på vården, och mannen tom tagit ledigt från jobbet pga detta, för att kvinnokliniken ska bli bättre, får man urbota dumma bortförklaringar som svar. "Det är så här det ska vara."
Alltså kommer inga rutiner förbättras (och mötet var bortkastat).
Man tvingas som patient eskalera till anmälan för att de är så rädda för att bli anmälda att de inte kan tillstå att några fel begåtts.
Om man har en grad 4-bristning omfattar bristningen, förutom själva sfinktern, även tarmslemhinnan (alltså anal- eller rektalslemhinnan). Grad 3 omfattar bara sfinktern.
I SFOG-rapporten finns en schematisk bild på i ändtarmens nedre del genomskärning www.sfog.se/ARG+intressegrupper/natupplaga/ARG46.pdf
Här kan man se var de olika slemhinnorna finns och att det finns både en extern och en intern sfinkter.
Glömde att skriva att bilden är på sidan 56.
Jag tycker att det är skandal!
Kliniken är skyldig att föra journalen och hantera journalen enligt patientjournallagen (www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19850562.htm) och i denna står det bla att patientjournalen ska innehålla:
"uppgift om ställd diagnos och anledning till mera betydande åtgärder" samt "väsentliga uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder". Det duger inte att slarva bort journaluppgifter.
Klinken är även skyldig att följa hälso- och sjukvårdslagen (www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19820763.HTM) och ge patienten
"individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns."
Enligt denna lag ska kliniken också "tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården" och det är väl knappast troligt att de lyckas med det om de inte har någon ordning på journalföringen.
Alltså, man behöver inte läsa speciellt många inlägg här på familjeliv för att inse att kvinno- och förlossningsrelaterad vård inte verkar vara prioriterat.
Samtidigt klagar politikerna på att nativiteten i Sverige är låg och förundrar sig över att frekvensen planerade kejsarsnitt ökar.
melaqe: Finns det ingen O70-diagnoskod angiven på din FV 1-journal?
O70.2A: Perinealbristning av 3:e graden; partiell sfinkterruptur
O70.2B: Perinealbristning av 3:e graden; total sfinkterruptur
O70.3: Perinealbristning av fjärde graden
Seden borde det finnas en operationsberättelse där det står lite mer om bristningarna.
Att man ogärna gör operationer efter förlossningen när man ammar och inte fått tillbaka mensen, beror på att kroppens produktion av östrogen då är låg och att detta ger skörare slemhinnor än normalt. Man går liksom in ett temporärt låtsasklimakterium direkt efter förlossningen.
Man väntar in den förbättring som man antar att en normal östrogenproduktion kommer att ge innan man tar beslut om operation. Vid normal östrogenproduktion får man även bättre läkning.
Skörare slemhinnor kan man även se under graviditeten, t ex att tandköttet blöder lättare.
På Wikipedia kan man läsa att 10% av förstföderskorna i Sverige drabbas av sfinkterruptur. (sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rlossning)
I en rapport från Danderyds sjukhus låg siffran för vaginala förstföderskor på 9,3% (2,1% för omföderskor) år 2006.
www.ds.se/Upload/960/F%C3%B6rlossningspatienter%202006.pdf
Men statistiken baseras ju på att diagnos för perinealbristning grad 3 eller 4 (O70.2/O70.3) förts in i FV 1-journalen. Det verkar ju som om inte alla kvinnor fått diagnosen, utan det hänvisas till diktat och operationsberättelser o d. Då får ju inte Socialstyrelsen rätt underlag i sin statistik, eftersom det är diagnoserna i FV 1-journalen som används som underlag.
Grattis 0Love0!
Jag slutade också med knipövningarna när jag fick höra vilket bra knip jag hade, men det här med knipövningar är något man får fortsätta med resten av livet när man fött barn, oavsett om man fått sfinkterruptur eller ej.
De borde vara tydligare med detta på MVC. Innan man fött barn har man knappt hört talas om knipövningar, men efter förlossningen ställer de direkta frågor som "läcker du?" Jag blev faktiskt lite chockad över en sådan rak fråga, men jag förstår att det är deras jobb att ta reda på sådant. Men man kunde ju fått något tips om knipövningar före förlossningen också...
Lilla näktergal, bra tips att införliva knipövningarna i vardagsbestyren så att det blir rutin och ej glöms bort. Nu ska jag börja att göra knipövningar när jag borstar tänderna.