Någon som har erfarenhet av både Newfoundland och Berner sennen?
Hur är dom som familjehundar?
Är Newfoundlanden "trög"? Har hört att den lätt för att bli överhättad på sommaren?
Har Berner sennen mycket vakt och är reserverad mot främlingar?
Utan att vara rasspecialist på någon av raserna så kan jag säga att alla hundar har risk för att bli överhettade varma sommardagar.
Hundar kan inte svettas som vi människor och det betyder att deras kroppstemperatur bara blir varmare och varmare om det till exempel sitter i en varm bil. Till slut kollapåsar de om ingen hjälp kommer.
Till "Nuffens" fördel i just det avseendet kan läggas att de gillar att bada vilket ju kan passa om det är varmt! 
Nää, inte "kollapåsar" utan kollapsar. 
Har erfarenhet av Berner Sennen och jag har bara positivt att säga om rasen! Naturligtvis (som med alla djur) är det viktigt att man har ett tydligt ledarskap - men de Berner Sennen jag har stött på har alltid varit "mjuka" i lynnet.
Vi hade en tik och jag hade snarare svårt att se henne som "vaktig" eftersom hon var så himla snäll. Hennes "vaktiga" sidor kom dock fram när hon upptäckte och avvärjde ett inbrott i vår bil. Då var hon rätt maffig kan jag lova. Det var rätt konstigt att se henne så eftersom hon annars var världens goaste och snällaste hund.
Hon ville gärna ha familjen samlad - så när vi var ute och åkte skidor t.ex. så sprang hon fram och tillbaka för att hålla ihop gruppen och se att alla var med.
Tycker inte hon var jätte-reserverad mot främlingar, hon var vänligt inställd till alla. Men när det kommer till sådant handlar det ju också om hur personen ifråga för sig. Har man ett hotfullt sätt så blir ju hunden automatiskt vaksam - det ligger ju i alla hundars natur.
Hörde någonstanns att Newfoundlanden var väldigt känslig för värme, alltså mer än andra raser, det var därför jag frågade. Min hund får ju bada mycket när det är varmt. Tänkte ifall den kanske behövde mer än så, att man tex måste kyla av den med vattenslangen flera gånger om dagen.
Om Bernern är lite vaktig gör inget. Men vi har en hund med väldigt mycket vakt och som är reserverad mot främlingar. Hon blir lite lugnare om hon har en annan hund hos sig som är lite mer avslappnad. Men har även den mycket vakt så finns ju risken att det blir ännu värre.
Om Bernen sållar lite bland människorna är ju bara bra. Men sån är ju inte min hund. Hon stämplar "Farlig terrorist" i pannan på alla hon möter.
Jag har också fått uppfattningen att New Foundland är värme-känsliga, och det kanske inte är så konstigt med den pälsen ;)
Visst tyckte vår berner också att värmen kunde vara jobbig och hon höll sig helst i skuggan, men vi behövde aldrig skölja av henne med vatten eller så. Hon badade dock glatt i havet när hon behövde svalka sig på sommaren.
Är jättesugen på en berner eller nuffe nästa gång vi skall ha hund!
Vi (min mamma & pappa) har haft två newfoundlandhundar, en hane först, sen när han dog skaffade de en hona. Måste säga att de nog är världens härligaste hundar. Skaffar jag hund nångång blir det en newfoundland helt klart!! 
Våra hundar hade aldrig några större problem med värmen, visst njöt de inte, men de låg i skuggan och lekte med vatten skålarna och var överlyckliga när vi åkte till hundbadet.
Jag skulle inte vilja rekomendera en berner till någon, det är underbara hundar men dom blir inte gammla, min syster har haft 3 stycken. 1an dog hastigt av en brusten pulsåder vid 3 år 2an hade cancer i noshålan 6år och 3an hade en mycket aggresiv cancer som utgick från blodkärlen 5år.
Det är synd att berner har så dålig statistik, för det är verkligen trevliga hundar.
Har mest erfarnehet av Bener sennen då jag är uppväxt med en sån (och mina föräldrar har nu en ny). De är jätte goa familjehundar, men man ska inte låta sig luras och tro att de är nallebjönar som bara lufsar omkring. De kan vara ganka tuffa...iallfall hanarna och kräver ett tydligt ledarskap...vilket de flesta hundar visserligen gör.
Våra bernrar har båda vart ganska skälliga och vaktiga (hanar) och lite reserverad mot främlingar. Däremot är de ganska lugna och självsäkra mentalt vilket gör att osäkerheten mot människor i vuxen ålder övergick till att dom inte visade så mycket intresse överhuvudtaget av främlingar. Våran gammla lät sig bli klappad om folk ville, men han var inte så noga med det annars. Men han var hur lätt som hellst att ha med överallt, för han var enormt stresstålig och hängde på det mesta. Däremot ingen jätte rolig hund, eftersom lek aldrig var att tänka på...han var som en gammal gubbe hela tiden Den nuvarande är det mer fart i, men som någon skrev så är de rätt sönderavlade och har mycket problem med olika sjukdommar. Mina föräldrars nuvarande har en massa allergier vilket gör att han går på kortison konstant, och han har haft en tumör som tagits bort och det är risk att de kommer fler...han är bara 4 år. Våran gammla blev 9 1/2 år..fick cancer. Så man kanske ska vara extra noga när man väljer uppfödare. Men jag kan ändå bara tala gott om hunden i allmänhet...dom är härliga..men tar mycket plats
har inte haft raserna själv, men har rasintresse och läst mycket runt andra raser än mina egna.
jag hade valt en njuffe, gillar mer deras sätt och utseende.
sen just med berner senner är att dem tyvärr har mycket problem med hälsa!