Är det fler än jag som förlorat sitt syskon?

Jag förlorade min lillebror två veckor innan han skulle fylla 18 år.
Han fick aldrig träffa min lilla son.

Han finns i mitt hjärta för alltid.

mamma 33 år

det är nu 10 år sedan han dog, men jag tänker ofta på honom.
Han var min halvbror och jag blir fortfarande arg då jag och hans pappa inte fick komma på hans begravning och ta ett sista farväl. Jag fick ett opersonligt brev från hans knäppa mamma om att han gått bort.
Grrr vad arg jag blev! Det kom som ett slag i ansiktet.

Jag förlorade själv min son Wiktor förra året och jag hoppas lillebror vakar över honom och tar hand om honom.

mamma33

vi förlorade våran son strax innan förlossningen, jag blev dålig men nonchalerades av förlossningen därav den tragiska utgången.
min historia finns att läsa på www.danderyds.se

angående medium så har jag inte tagit kontakt med något personligen
Däremot så träffade jag en dam som det visade sig ha sitt barnbarn begravt brevid våran son och hon är lite av ett medium och har även en vännina som bor i England som är ett framstående medium.
Jag var väldigt orolig i själen när våran son hade begravts, jag var rädd för att han inte hade det bra. När jag mådde som mest dåligt så träffade jag denna kvinna och det  hon sa till mig då fick mig att bli mycket lugnare på något sätt.

Hon sa att Wiktor våran son inte längre var ensam och att han blev omhändertagen och det kändes bara så otroligt skönt. Jag kände mig helt plötsligt inte längre orolig.
Jag är inte på något sätt religös och har tidigare kanske inte trott på allt sånt, men det här träffade rätt i mitt hjärta. Hon har berättat många saker som verkar stämma så jag vet inte riktigt vad jag ska tro.

mamma 33

Wiktor var mitt tredjebarn, min tredje pojke.
Har en på 12 år och en på 3 år och Wiktor som skulle ha varit ett år samt ett litet pyre i magen som ska titta ut om 2 månader.

Nää som du säger inget kommer att kunna ersätta Wiktor, han finns med oss dagligen och är oerhört saknad och älskad. Visst är sorgen idag inte lika tung att bära som den var för ett år sedan men den finns där och ibland brister mitt hjärta fullständigt.

Angående tecken så har jag ett också (vad tror i alla fall)
Wiktor föddes på en fredag, han dog under natten till torsdagen, så onsdagen var den sista dagen som han levde.

Wiktors pappa kallade honom för lilla grodan och jag för prinsen så när han gick bort så blev det våran lilla grodprins, vilket även sitter som symbol på hans gravsten. Och vi förknippar grodor med honom.

På års dagen av hans sista dag i livet så satt det helt plötsligt en liten groda mitt på vardagsrumsgolvet, jag fullkomligt rös. Det känns konstigt att denna lilla groda dök upp just denna dag. Min sambo sa direkt att det var ett tecken från Wiktor. Ja , vem vet.

Angående min sida så har jag en mera personlig sida till minne för Wiktor på www.wiktor06.dinstudio.se

En liten  till våra älskade och saknade syskon.