Inlägg från: Anonym (HJÄLP!!??) |Visa alla inlägg
  • Anonym (HJÄLP!!??)

    Ni som gett en andra chans...

    Ja,jag vet inte vart jag ska börja. Men mitt huvud kommer snart att explodera av allt jag håller inne! Har inte en enda att prata med längre. Vännerna vill inte prata med mig ,dom säger att han behandlar mig illa. Visst,jag sköter allt i hemmet. Men får aldrig någon hjälp ,aldrig! Och nu de två senaste veckorna har jag kommit på honom med att sitta och ragga hej vilt över msn,är det bara jag som är överreagerar eller skulle ni acceptera att era sambos satt och skrev "vi har många fina minnen från den resan" ,"tur att du var där,det var riktigt trevligt" (då han var utomlands med en kompis förra sommaren och träffade henne och har nu börjat pratat med henne via msn! vi var inte tillsammans då när han åkte men hade vart tillsammans och "dejtade" eller ja,träffades.. han ringde hem till sverige mitt i nätterna och anklagade mig för att vara med någon annan. Jag har alltid haft nå på känn att det hände något utomlands. Säkert hångel ,inget sex. Han har alltid vart svartsjuk ,men har även gjort så jag blivit det, har aldrig vart det förr. Men har ju kommit fram till nu att han har ljugit om väldigt mycket!!! Och när vi började träffas igen så fick jag höra att han haft sex med en tjej, men han förnekade det in i det sista och sa att jag var sjuk i huvudet,en f*tta och vart helt vansinnig. Så självklart trodde jag på honom eftersom han vart så arg när jag fråga vad som var sant och inte.. men sen fick jag tillfälle på ett uteställe och gick fram och frågade henne rakt ut. Där kom sanningen fram! Hade hänt 4 ggr sa hon. Men hon visste att vi blivit tillsammans då efter det så hon gav upp honom. Jag berättade för honom att jag pratat med henne och då satt han fortfarande, FORTAFARANDE och förnekade det.. fast på ett "fjantigare" sätt. Precis som om han skämdes lite.. men ok,vi gick vidare ändå. Alla hans tidigare har vart otrogna och skyller på det att det är därför han är så svartsjuk. Jag går aldrig ut på krogen,hänger aldrig hos nå vänner (fast nu har jag inga alls),får absolut inte prata med gamla ragg! Jag frågade han för någon vecka sen om han haft någon kontakt med sitt ex, men då sa han att jag visste om att dom hade haft kontakt då sista gången,han kom inte ihåg när det var,så då lät ju dom om det var jättelängesen. Men kom på honom nu med att ha mejlat henne och frågat om hon ville säga upp kontakten ,jag VET att han kommer blir oxtokig om han vet att jag läst. Så jag kan ju inte avslöja honom,men nu vet jag ju att han ljuger mig rakt upp i ansiktet. Och att han blir så arg när man frågar honom såna saker, det kan ju också vara att han ljuger för han vet att jag slutar bråka med honom,för jag orkar inte bråka längre, grinar flera gånger i veckan och det rör inte honom i ryggen,har aldrig tröstat mig,har aldrig sagt förlåt ,ALDRIG! Visst,vi ligger och myser till en film nästan varje kväll ,och har jättebra sex,brukar också vara en gång om dagen,men sen då? Får aldrig nå gulliga sms,eller han säger inte söta saker som han gjorde från början,det var ju han jag vart förälskad i! Sen när han väl fick mig så vart han en helt annan människa. Jag har ju också frågat honom nu om han vill göra slut,men då tror han att det är jag som vill det säger han, men han ville inte göra slut. Jag har frågat om han är det minsta lite intresserad av någon annan tjej men det var han inte heller,och tydligen inget annat som tryckte heller sa han. Han ser sig själv som helt felfri och vrider och vänder på saker tills det blir mitt fel,men jag har börjat ge upp att fortsätta tjafsa om saker och låter han tro att han har rätt. Han drar också upp saker som hänt i mitt förflutna som jag berättat i förtroende för honom,men det trycker han ner mig med så fort han blir sur. Det går ju inte att diskutera om saker med honom heller för att han blir så arg och vill aldrig prata ut om saker och säger att jag är sjuk i huvudet. Ibland när man sagt : jag älskar dig eller jag saknar dig så kan man få höra att man är dryg och tjatig? Han skulle kunna få säga det hur många ggr som helst. Kan säga att jag älskar dig på kvällen när vi ska sova eller skicka något gulligt mms ibland. Är det fel? Jag vill ju så gärna att allt ska fungera och att han inte ska ha kontakt med sitt ex eller sitta å ragga på nätet ,men det vill väl ingen?? Är det för mycket begärt? Jag älskar honom över allt annat och vill ju inte göra slut och flytta isär, har någon något bra tips om vad man kan göra? Ska jag göra samma sak att sitta och bara loja upp någon "msn-log" med någon annan kille och försöak göra så han läser den så han kan smaka på sin egen medicin? Eller vad ska jag göra när jag vet att jag inte kan ta upp att jag läst konversationerna? Han har mig runt lillfingret och det värsta är ju att han vet precis hur han ska bete sig för att få mig dit han vill ha mig. Jag var stark innan jag ens träffade honom och stod på mig. Har aldrig låtit någon annan bestämma över mig ,men nu? JAg är så svag, så jävla svag så det skrämmer mig. Det här var inte jag. Är det någon mer som är i samma sits? Hur står ni ut? Man är deprimerad alla timmar man är vaken. Iaf jag. Om ni nu kunnat lämnat era partners ,hur kom ni vidare? Allt skrämmer mig. Jag vill ju först och främst att det ska fungera och att ge det ett försök ,men vet bara inte hur jag ska gå till väga.Snälla snälla snälla! Finns det någon som har något råd? Jag har ju ingen att prata med ,och släkten vill man ju inte berätta detta för ,man vill ju inte att dom ska tycka illa om den man älskar,hur kul är det att komma dit på middag och veta att dom ogillar honom som pesten? Nej tack. Jag ger då familjeliv ett försök.. men ska ni bara skriva att jag ska lämna honom så behöver ni inte skriva alls. För det är inte det första jag vill. Hoppas på råd!!! Kramar Lilla jag!

  • Anonym (HJÄLP!!??)

    Det var det också att varför gör han såhär mot mig? Han tror att jag inget vet. Men jag tiger.. som vanligt.Något måste det bero på? Han säger att han älskar mig och vill inte göra slut. Varför flörtar han då med andra?

  • Anonym (HJÄLP!!??)

    Det värsta är nu att jag vet inte ens om jag mår bra? Eller ja,det gör jag väl inte. Men kan inte ens minnas sist jag mådde bra? Hur mådde jag innan jag träffade honom? Hur såg mitt liv ut då? Helt svart ,precis som bortblåst.. äh,vet inte hur jag ska förklara..

Svar på tråden Ni som gett en andra chans...