Min sambo var otrogen i februari.
Jag har förlåtit men kan inte glömma.
Osäkerheten sätter in varje gång han är på internet, smsar osv..
Jag berättar hela tiden för honom att jag känner så här. Visst är det konstigt att han som gjort fel inte alls tänker på det någe mer. Men jag som inte gjort fel tänker på det varje dag..
Helt sjukt.. Men vi kämpar på..
Hej på er!
Jag hakar på, har också blivit bedragen. Vi har valt att försöka gå vidare, men det e svårt. Det var meningen att vi skulle börja på bebisverkstaden nu, men det fördärvade han genom att gå till någon annan. Min högsta dröm är helt förkrossad för tillfället.
Tycker det är hemskt att en sån här tråd ska behöva finnas, om ni förstår vad jag menar. Men man känner ändå en lättnad om att man inte är ensam om det. O varför känner man sig så misslyckad, det e ju inte vi som gjort fel?!