såå ledsen..

hej! Jag vet inte riktigt vad han står för hans dotter har en pojkvänn från indien och han är oxå adopterad. Han heter John men ingen av oss som jobbar har hört honom nämna killen vid namn utan han nämner honom som " jennys mörkhyade pojkvänn"
så jag tror faktiskt inte det var ngt han bara raspla ur sig. Tyvärr. Men det är så inskränkt här ute på vår ö. Speciellt bland de äldre. Jag är en av de första som blev adopterad här och mamma fick ofta höra små gliringar när jag kom hit.

Jag har många invandrarkompisar som jag gick i gymnasiet med och jag lider med dem. De är lika svenska som vem som helst men endå ryker de på ena gliringen efter den andra.
Riktigt så illa är det inte för mej. och jag har aldrig blivit retad i skolan eller under min uppväxt. Det har kommit nu mer tydligt och jag vet inte heller varför jag tar så illa vid mej.
Är en stark person men efter jag varit i sri lanka och hälsade på har det även där kommit mer kommentarer som att jag skulle vara otacksam mot mina adoptivföräldrar som sökte upp bio föräldrarna och att jag ska vara tacksam över att jag fått en ny chans osv...
Nåja..det är väl bara att sträcka på sig och visa sig stark.

Jo det är nog så. Men det var bra att du gick därifrån. Ibland blir man så paff för vad man kan höra.
En liten lustig sak dock.
När jag jobbade i Indien ett par månader efter stundenten och skulle resa hem så kom min pappa för att möta upp mej i bombay.
Eftersom flyget inte skulle gå förens morgonen efter tog vi in på ett billigt hotell för att sova.
När vi checka in och visade passen tittade han i receptionen först på mej och sen på pappa och frågade tillslut vem jag var.
Pappa sa naturligtvis "min dotter"
men nä det gick han inte på utan fråga igen.
Ja men det är min dotter sa pappa igen
och då skratta bara han i receptionen och ruskade på huvudet och gav oss nyckeln.
Pappa blev helt förstörd och sa att han måste trott att han raggade upp mej på "stan" och tog mej till ett billigt hotell för en natt..
Kan ju säga att jag var klädd i sari med..*S*

Hanne h : jag är väldigt omtyckt hos mina äldre på hemmet, och där bor inte bara dementa. Jag är söt som en docka och så vidare *S*
Och det är jätte kul och stärker än faktiskt när sånt som inträffade händer.

vacker silvana: jag har ibland dåligt självförtroende i vissa sammanhang för att jag är liten och singales. För jag vet inte hur folk tolkar mej. Har oxå fått komentaren att jag ska vara glad att jag är adopterad och inte invandrare. Då kryper det i mej för att som du säger..jag är väl inte bättre än ngn annan.

Till alla, tack för att ni kommer in och skriver lite.
Det värmer och stärker en smått deppig tjej som ska gå och jobba om 15 min...*kramar till er*

Vacker silvana; Jag är JÄTTE kort..*S* Bara 1.40 lång men det är dock medellängd i sri lanka..*S*
Mitt lite dåliga självförtroende kan komma i vissa samanhang men annars är jag rätt tuff. När jag växte upp var det oxå bland mina kompisar lite speciellt att jag var adopterad och jag hade många vänner och har fortfarande. Men det svider mkt när man hör komentarer ibland även om man i de flesta situationer är stark.
Får väl göra som du bestämt och härma efter..*L glatt*

Destined star: Ja det är trist. :( men det var bra att jag startade en tråd för man blev lite stärkt av alla som lagt in inlägg..:)

LCW : Det tror jag. Min bästa vännina är född i Thailand och när vi går ut så är det hon som får alla "snusk" kommentarer om att
thailändskor alltid ställer upp på sex och bla bla..
Då blir man så otroligt arg. Det är fruktansvärt att de skall ha ett sånt rykte om sig och de drar ju alla över samma kam.