• LilleSkutt

    Koagulationsproblem

    Har påbörjat utredning efter tre missfall och jag känner mig lite förvirrad över mina provresultat. Alla blodproverna var bra, förutom det som hade med blodets koagulering att göra. Min läkare menade att det trots allt var osannolikt att det hade med missfallen att göra, men nu har jag lämnat prover igen som man normalt inte tar som har med blodets koagulering att göra. Är det inte vanligt att missfall kan bero på det, tex om man blodet koagulerar för snabbt? Varför skulle de utreda det i en missfallsutredning om det inte hade någon betydelse? Vore så skönt att hitta något fel som man kan åtgärda.

  • Svar på tråden Koagulationsproblem
  • LilleSkutt

    Jag går hos en gynekolog och det verkar som om hon är van vid utredningar, men hon har varit väldigt tyst kring det mesta, nästan bett om ursäkt för att jag ska göra utredning för det är så vanligt med missfall. Jag vet inte om hon är osäker på proverna för att jag haft missfall i så olika veckor, först en ofostrig, sedan i vecka fem och senast ett ma v 17 (fostret hade dött v 12 ungefär). Så kanske är det slumpen.

  • LilleSkutt

    Tack för era svar!
    Jag har ännu inte fått någon information vad jag ska tänka på nästa gång, men jag har i alla fall förstått att de inte är villiga att ge medicin "för säkerhets skull" där jag går. Sen var det lite konstigt med mina prover, för ett resultat var för högt och ett var för lågt... Antar att de gör fler prover för att kolla vad orsaken kunde vara, och det är fastställt att det inte har med k-vitaminbrist att göra i alla fall.

    Om jag nu blir gravid innan jag fått svar på proverna denna gången, och om de inte ger mig blodförtunnande medicin, så har jag en egen liten lösning jag tänkte prova. Läste i en I Form tidning att en viss mängd mörk choklad varje dag hade samma effekt som Trombyl... Kanske värt att prova (och choklad är ju aldrig fel :))

    Vad gäller mitt hb-värde så har det nog varit lite lågt, så jag äter järntabletter för fullt. Antar att det inte påverkar missfallsrisken, men det skadar ju inte i alla fall.

    kramar!

  • LilleSkutt

    Fru hopplös: Vi verkar vara i samma sits, så det vore kul att följas åt och se vad vi får för provsvar. Antar att jag får vänta ett antal veckor nu igen tills nästa provsvar kommer. Tråkigt att det är så tidskrävande! Å andra sidan ska man ju bli gravid också och det brukar inte gå så jättefort för mig.

    Jag och min sambo har försökt få barn i två år nu. Vi började försöka innan våra kompisar ens börjat prata om det och nu har flera hunnit få barn under tiden, så man känner verkligen hur tiden går... Hur länge har ni försökt?

    Kramar

  • LilleSkutt

    Fru Hopplös: skrev lite i din gästbok!

  • LilleSkutt

    Finesssan: Hoppas du får klarhet om du har fel på blodets koagulering, men det verkar ta sin tid att få svar på proverna! Jag är orolig att jag ska hinna bli gravid innan utredningen är färdig och att jag ska få missfall igen för att jag inte får tex blodförtunnande. Å andra sidan tror min gynekolog att det har med slumpen att göra, men man kan ju aldrig veta... Jag skulle aldrig våga medicinera på egen hand, men däremot finns det ju "mat" som påverkar blodet, tex ska 30g mörk choklad motsvara en trombyl, så jag tänkte försöka med lite sånt...Tomater skulle också vara bra mot blodproppar, så man kan ju äta lite extra.

    Såg att du pluggar också, jag hade fast jobb när vi började försöka få barn, men efter två missfall sa jag upp mig och bytte jobb. Nu har jag hunnit påbörja en ny utbildning också. Skönt att ha saker att göra i alla fall och inte bara planera livet efter graviditet - vilket jag i o f s gör ändå...

  • LilleSkutt

    Sleepingbeauty: Jag har tagit tre nya prov som man normalt inte tar vid utredningen så vi får väl hoppas att de hittar något där. Vet du hur vanligt det är att blodet är för tunt och vad man i så fall kan göra?

  • LilleSkutt

    Hej alla!
    Vad kul att så många skriver i min tråd, fastän jag inte varit så aktiv på länge... Intressant att läsa om hur det går för er!

    Det har inte hänt så mycket med mina prover, väntar fortfarande svar. Det är en evig väntan man lever i... Idag har jag ÄL så nu går man snart och väntar på att känna en massa graviditetssymtom. Sen går man och väntar på att mensen ska vara över, sen att man ska ha ÄL igen... Ja, ni vet hur det är!

    Känner mig dock ganska positiv för tillfället, men det är väl så att humöret är upp och ner hela tiden. Nu börjar man leva på hoppet ett tag! Sen är det väl så att jag hoppas att de hittar något i mina prover och att man kan göra något vid nästa graviditet. Ska be att min gynekolog ger mig en ordentlig utläggning om vad som ev kan vara fel när jag får provsvaren, hon har nog inte riktigt velat spekulera innan hon vet säkert.

    Kramar!

  • LilleSkutt

    Ringde till sjukhuset idag, fem veckor efter att jag lämnade tre prover. Det hade kommit ett provsvar. Suck... Och inte verkar jag bli gravid heller, men det kanske är för tidigt att testa.

    Förstår inte varför man ska behöva vänta så länge varken på provsvar eller positivt graviditetstest, det känns verkligen som om INGENTING händer! Som tur är känns det inte så jobbigt med andras graviditeter just nu, det är nästan som om vi aldrig börjat försöka skaffa barn för det känns så avlägset. När vi pratar om barn är det en framtid som vi inte riktigt vet när det blir, på nåt sätt känns det så naturligt att det kan ta några år. Antagligen för att jag läst om så många på Familjeliv som försökt länge. Det blir liksom normen för det som är normalt. Kanske låter snurrigt... men det hjälper för stunden i alla fall.

    Kram

  • LilleSkutt

    Hej alla!
    Har haft en fruktansvärd dag på jobbet, har varit så otroligt trött och allt har blivit fel... Men nu har jag fått svaret - jag är gravid!! Har i o f s känt det på mig de senaste dagarna, men man har ju blivit besviken förr! Märklig känsla det är egentligen när man har fått missfall, i alla fall för mig. Känner bara "jaha, nu var det dags igen, undrar hur länge det håller i sig den här gången." Det är så himla tråkigt att man inte ens vågar tänka tanken att få en bebis om nio månader. Hoppas nu bara att mina prover kommit snart, får väl ringa min gynekolog ändå och se om det är något jag kan tänka på för säkerhets skull.

    Jag och min sambo har precis bestämt oss för att köpa hund, för det är så frustrerande att inte veta om man kommer att få barn. Tror nog att vi gör det nu trots allt, är jobbigt ändå om man får missfall, kan vara skönt att ha något annat att tänka på.

    Fru Hopplös: Vad skönt att det för på sig för din del! D

  • LilleSkutt

    Hoppsan...
    skulle skriva att det ju som sagt är jobbigt att vänta...

    Kramar!

  • LilleSkutt

    Ringde idag och mina prover hade förstås inte kommit än, och jag kunde inte heller göra något i förebyggande syfte enligt hon jag pratade med. Det enda hon sa var att jag skulle höra av mig om ett par veckor så jag kan göra ett tidigt VUL. Så vi får väl hoppas att det går bra ändå. Har tänkt undvika träning, kaffe, sex mm de närmsta veckorna, skadar ju inte i alla fall.

    Kram!

  • LilleSkutt

    Nej, det verkar inte så. Får väl vänta och se vad proverna säger...

  • LilleSkutt

    Hej!
    Jag väntar fortfarande på provresultat, orkar inte ringa och tjata längre...

    Grattis Finesssan! Håller tummarna!

  • LilleSkutt

    Nu har jag äntligen fått svar på proverna! Jag har tydligen en aning ökad risk för blodproppar, vilket verkar vara ärftligt. Det skulle kunna förklara mitt senaste missfall, men inte de två första, så min gynekolog var skeptisk till att det var orsaken. Hon trodde att det berodde på slumpen, så vi får väl hoppas på det. Eventuellt ska jag ta fler prover om det går nu när jag är gravid, men i nuläget får jag inget blodförtunnande eller något annat. I övrigt sa hon att jag ska leva som vanligt så jag behöver inte sluta med träning, kaffe etc. Skönt, för alla är på mig så fort jag vill träna, har försökt förklara massor av gånger att det inte är någon fara, men ingen verkar vilja lyssna... Så nu är det väl bara att hoppas på det bästa!

    Finesssan, hur går det för dig?

    Kramar!

  • LilleSkutt

    Hej!
    Ahöst: Anledningen till att mina första missfall antagligen inte berodde på koagulationsproblem är att det första var en ofostrig graviditet och den andra var ett jättetidigt missfall i vecka 5. Tredje graviditeten fick jag missfall kring v 11-12 (upptäcktes först vecka 17 tyvärr). Så det finns ingen gemensam nämnare vad jag kan se. Får jag fråga vilka veckor du haft dina mf?

  • LilleSkutt

    Hej!
    Nu har jag varit på ultraljud, vecka 7+2 enligt deras beräkningar, och allt såg bra ut! Min gynekolog som har hand om missfallsutredningen var på semester och det saknades bitar i journalen, så läkaren jag pratade med visste inte om de skulle sätta in något mot mina koagulationsproblem (min gynekolog hade ringt till mig och varit väldigt tveksam till det, men det sa jag inte...) så nu får jag Fragminsprutor på prov i några veckor. Hoppas att allt går vägen denna gång! Det verkar ju inte skada att försöka i alla fall.

    kramar

  • LilleSkutt

    Vad tråkigt Finessan att det inte gick bra. Inte för att det kanske är någon tröst, men om man får missfall trots att man påbörjat behandling så kanske det inte har med blodproppsrisken att göra, utan det kanske helt enkelt var "meningen" att det skulle bli missfall. Det är ju svårt att veta vilka graviditeter som skulle ha blivit om man varit "frisk" om du förstår vad jag menar. Så försöker jag tänka om det inte skulle gå vägen nu, för då går det antagligen nästa gång med Fragminsprutorna.

    Kramar!

Svar på tråden Koagulationsproblem