Blivande USKor kämpar vidare - part III

Åhhh, tror ni jag får en luign vecka för mitt slit?!?! Grrr

Uppgift 2 inte godkänd, hur kopplar jag ihop diabetes med cirkulationen? Inte vet jag. Har jag ens skrivit det? Vill han bara veta det eller ska jag komplettera hela uppgiften?

Iriiterande att jag måste kunna detta nu när jag VET att jag kommer jobba på förlossningen och inte kommer komma i kontakt med nån som har dessa störningar
Jag vet ju att jag måste vara kompetent inom allt, men ändå ni förstår frustrationen?

Uppgift organisation vid olyckor så vill hon veta vad jag fått kunskapen ifrån? Vad f*n tror hon?
Tror hon jag är bränd i skallen eller? Från kursboken kanske? Ähhh!! Eftersom hon inte verkar kunna så mycket och inte hittar mina svar i sin egen bok (hon har skrivit kursboken ja) så tar hon för givet att man fuskat sig fram Hon kan inte tro att man kanske har lite koll själv på saker och ting. Hon tror att man är blåst och helt jävla nollställd .-[ sånt gör mig riktigt förbannad.

Katastrofövnings uppgiften jag fick då jag inte deltog vid katastrofövningen i torsdags var inte heller godkänd. Jag skrev bara att det ENDA jag som uska kan göra är att larma 112 och invänta räddningsledaren. Eftersom det finns risk för egen kroppsskada och för explosion så kan jag inte göra så mycket mer. Dessutom kan jag förrvärra skadorna hos dem skadade om jag förflyttar dem ut buss eller tåg då jag inte har nåt material att stabilisera nacke och rygg med. Uppgiften är inte relevant till vår kompetens som uskor heller då all sjukvårdspersonal på en sådan skadeplats är sjuksköterskor.

Imorgon så ska jag ringa och kolla upp detta, ska ringa barndkåren eller nåt och kolla upp hur många uskor som är med i sjukvårdsgruppen. Antar NOLL!! Och hon ska vara ssk själv och har ingen koll, SUCK säger jag bara!!

Jag som inte ens är färdig uska har liksom mer koll än ssk som har varit det i typ 30 år, pinsamt är ju bara förnamnet!

BrideOf Rocky: Ska du välja sjukvård sen så ska du absolut ta soma nu, då får du ju ett försprång. I vår klass tog dem som gick sjukvård soma och dem som valdeatt bli menatlskötare tog psyk.

Jag tycker definitivt du ska ta soma om du har den chansen, man väljer redan sin inriktning beroende på det valet man gör sedan i termin 3.

Peand: Läraren ville att vi skulle göra ett eget patientfall Jag valde diabetes och på nåt sätt så kom jag in på curkulationen då, kommer inte ihåg hur dock då det var så länge sen jag skrev den. Vet inte heller om hon menar att jag valt fel patientfall då det skulle handla om cirkulationen, men det stod bara välj fri sjukdom och gör ett patientfall.

Sedan så jobbar jag inte som BM så var jag har med att du uppskattade att BM kunde nåt om diabetes när du födde barn vet jag inte.

En blivande mamma som har diabetes riskerar att föda stora barn och därför görs extra tillväxt ultraljud för att övervaka bebisens tillväxt och i vissa fall induktioner innan fullgången graviditet.

Peand: Ja, men i det här fallet så skulle jag förklara hur jag menar vad diabetes har med cirkulationen att göra och det tror jag inte jag behöver stå och redovisa och kunna på förlossningen. Det är så jag menar!

Det känns så seeegt nu, en massa skit jag måste göra bara för att få sista kursen med på betyget och då har jag ändå fått jobb redan. Förlossningen skiter väl fan om jag om kan frakturer mm mm

F*n vad segt, nu måste jag göra om uppgift 2, och katastrofövningsuppgiften trots att jag förklarat för läraren så gott det går att jag redan har förklarat i detalj hur räddningsorganisationen fungerar. Kan liksom inte förklara mer detaljerat än vad jag redan har gjort. Hon är så trög läraren och jag bara längtar tills jag slipper satkärringen *ursäkta språket*.

Sedan har jag prov på torsdag som jag INTE ens har börjat läsa på än pga allt jädra strul. Jag vill ju ha detta klart INNAN praktiken börjar nu på måndag.

Så denna vecka som jag trodde skulle bli lugn då jag arbetat på bra just för att slippa paniken dagarna innan kan jag ju glömma pga att läraren kommer med en massa konstiga jävla saker som att jag kan inte godkänna uppgiften förrän jag har har fått källuppgiften
Har hon ALDRIG tidigare gnällt om. Bara för att jag inte skrivit av hennes bok så tror hon direkt att man fuskat liksom Tror hon att hon är den enda som har källan inom medicin eller? Knappast, hennes bok är faktiskt den bok jag har hittat minst i

Jag tror provet på torsdag går bra, hennes prov brukar inte vara så avancerade, tänka logiskt brukar lösa det mesta.
Hon är ju så förvirrad själv, visste tex inte svaret på oxygenfrågan hon ställde till mig så jag fick förklara för henne hur hon skulle räkna och så kom ju hon på då att jag hade rätt, liiiite alzheimers kanske

Längtar till APU:n, bara 6 dagar kvar!!

Jajja: Man kommer in i det fort när man väl jobbar med det.
Jag börjar ju om 2 veckor på förlossningen och jag kan redan en massa, men visst är jag nervös, fast bara över patientkontakten. Har ju aldrig mött en födande kvinna förut i ett förlossningsarbete.

Detta med lagar ja, min lärare verkar ju skita i detta, förutom säkerhetsföreskrifterna vid oxygenbehandling då Att jag jag kommer med räddningstjänsten säkerhetsföreskrifter det bryr hon sig inte om :-]
Sitter just nu och gör kompletteringen på katastrofövningen, känns seeegt, men nu jävlar ska kärringen inte få nåt att gnälla om, det kan jag lova!! HA HA HA HA HA HA HA!!
Man kan ju alltid ringa räddningstjänsten själv, HA HA HA HA HA HA, då får man svart på vitt.

Återkommer i kväll när barnen är nattade och arbetet är klart

Jajja: Gillade inte det heller, och inte blir det lättare ju längre man kommer heller, tyvärr!

Sitter och tragglar med denna förbannade akutsjukvården och ändå funderar jag på att läsa vidare till ssk och sen BM, herre min skapare. Det är ju bara jobbigt att plugga till uska  Får se om några år när man jobbat ett tag.

jajja: Ja du, just nu så tragglar jag med räddningstjänstens organisation....det är väl bra att kunna när man jobbar på förlossningen....INTE.

Man läser om HELA KROPPEN på så snabbt sätt som möjligt. Skallskada ena dagen och när du precis fattar nåt så går vi över till hjärtat och när vi begriper nånting där så tar vi vätskebalansen...HA HA HA HA!!!  Ja ja, snart är det slut och jag fattar väl någorlunda Vet iaf vad bebben ligge roch vad den kommer ut nånstans Det är väl huvudsaken!!

Det känns avlägset för mig med att bli BM, det närmaste jag kommer är väl den tjänst jag snart har

Inget är omöjligt Jajja, hör efter med förlossningenen där du bor, dem behöver alltid timmisar, sommarvikarier mm. Men vänta tills du är inne på din sista termin för dem efterfrågar att man har läst sjukvård.

Vilken är bäst?

Uppgift 1

 Katastrofövnings uppgift     

 

I varje kommun finns en räddningsnämnd och en räddningskår. Räddningschefen har ansvaret för arbetet vid en skadeplats.

Varje kommun ska ha en räddningsplan. I planen anges hur räddningstjänsten ska organisera räddningsarbetet vid olyckor. Dessutom anges olika förebyggande åtgärder som kontroll av brandskydd, säkerhetsåtgärder, återkommande utbildning av personal på speciella riskplatser etc.

 

Räddningstjänstlagen anger hur samhällets räddningstjänst ska organiseras och utföras. Dessutom finns bestämmelser om olycks- och skadeförebyggande åtgärder, t.ex. kontroll av brandskydd i byggnader och sotning. Lagen tar också upp skyldigheter och rättigheter för enskilda personer.

 

Länsstyrelsen har ansvar för samordningen av den statliga räddningstjänsten i länet.

Polismyndigheten ska alltid underrättas vid varje räddningsinsats.

 

SOS-centralerna spelar en central roll i räddningstjänstens arbete. De larmar i sin tur olika hjälpinsatser, som kan komma att behövas. Det är till en SOS-central du kommer när du ringer 112. Det är viktigt att uppgifterna som SOS-operatören får är så utförliga som möjligt. Han/hon avgör vilken typ av olycka det är och vidarebefordrar information till rätt räddningstjänst. Är olyckan av allvarligare art meddelas Sveriges Radio för information till allmänheten.

 

Vid en större olycka, som en tågolycka t.ex. med ett stort antal skadade måste organisationen av räddningsarbetet fungera effektivt.

 

Räddningstjänsten står för organisationen och räddningsledaren är den som leder arbetet på skadeplatsen.

 

Skadeplats eller skadeområde är den plats där olyckan inträffat.

Om det föreligger risk för explosion eller dylikt kan en riskzon upprättas. Till riskzonen får ingen passera utan räddningschefens tillåtelse. 

Räddningstjänsten anger en inre avspärrning och polisen gör en yttre avspärrning, så att obehöriga inte tar sig in på området, samt organiserar trafiken.

 

Räddningsledaren avdelar en person som ansvarar på skadeplatsen, skadeplatschef.

 

Sjukvårdsgrupperna, som anländer till olycksplatsen, ska tillsammans med läkaren uppsöka räddningsledaren för information.

Läkaren blir ledningsläkare och har det medicinska ansvaret.

 

I en sjukvårdsgrupp kan ingå en läkare och 1-2 sjuksköterskor. Antalet beror på hur stor den närmast belägna sjukvårdsenheten är.

Transporten utförs av en eller flera ambulanser. Vid en olycka utses den ambulans som anlänt först till ledningsambulans. Både räddningstjänsten och polis kan få till uppgift att transportera skadade.

 

Vid en större olycka upprättar räddningsledaren en ledningsplats, som ska vara särskilt markerad. Dit ska samtliga enheter rapportera hur räddningsarbetet fortgår.

 

Räddningstjänsten upprättar en uppsamlingsplats för omhändertagande av skadade. För detta finns uppblåsbara tält som kan värmas upp och med belysning. På uppsamlingsplatsen utförs i huvudsak livräddande åtgärder samt en prioritering av skadade för vidare transport till sjukhus.

 

En omlastningsplats kan vara nödvändigt om terrängen är besvärlig och uppsamlingsplatsen ligger långt från trafikerad väg. Där placeras ambulanser i avvaktan på transport. Alla räddningsfordon dirigeras till en brytpunkt för att inte fordonen ska hindra viktiga transporter.

 

Vid en större olycka med stort antal skadade innebär arbetet på skadeplatsen livräddande åtgärder. Räddningstjänsten ser till att skadade kommer loss, släcker eventuella bränder och gör en bedömning av risksituationen.

 

Läkaren på skadeplatsen gör en inventering av antal skadade vilka skador de har och gör en grov prioritering av skadade. De skadade ska föras till uppsamlingsplatsen så fort som möjligt. Räddningstjänsten ombesörjer bårtransport.

 

En av de första åtgärderna för läkaren är att göra en prioritering av de skadade. Ett skadekort sätts på personen. Korten har fyra olika färger:

Rött kort – mycket brådskande

Gult kort – mindre brådskande

Grönt kort – kan vänta

Vit/svart – död

 

På korten finns ett nummer, som ger den skadade en identitet. Numret är viktigt, det följer den skadade tills annan registrering kan göras. Anteckningar förs över vilka åtgärder som gjorts, om patientens tillstånd etc.

 

Efter prioritering vidtar ABC-sjukvård:

Säkerställ fria luftvägar, gör eventuellt intubation

Åtgärda synliga blödningar

Ge smärtlindring

Grovreponering och fixering av frakturer

Ge intravenöst infusion, läkemedelsbehandling

Förebygg chock, kontrollera regelbundet blodtryck, puls och vakenhetsgrad.

 

En viktig sak är att observera de skadades tillstånd, ifall det försämras måste en omprioritering göras. Först transporteras de svårast skadade med ambulanserna.

 

I de flesta kommuner har POSOM-grupper bildats (Psykiskt Och Socialt omhändertagande). De har till uppgift att vid större olyckor psykiskt omhänderta skadade och deras anhöriga. Erfarenheterna visar att detta är mycket värdefullt, speciellt med tanke på de psykiska reaktioner som kan uppstå efter olyckan.

Under räddningsarbetet är den psykiska belastningen på räddningspersonalen mycket stor. De som deltagit behöver utvärdera sina insatser och ges psykisk handledning. Det är lätt att känna skuld om något gått fel. Denna typ av handledning, debriefing, är viktig och gör det lättare att komma över rädsla som man annars kan bära med sig.

eller uppgift 2

Katastrofövnings uppgift

 

Socialstyrelsen har givit ut detaljerande råd för hur sjukvården ska förbereda sig för katastrofer.

I medicinsk mening definieras en katastrof så här: ” Situation då det akuta hjälpbehovet är större än de omedelbart tillgängliga resurserna, och då extraordinära och samordnande åtgärder måste vidtas för att normala kvalitetskrav ska kunna upprätthållas”.

 

Enligt definition blir även olyckor som inte har så stor omfattning, men som kräver sjukhusresurser, katastrofer.

 

Katastrofmedicinens målsättning är:

” att i varje situation ge största antalet människor tillfälle till fortsatt liv och bevarad funktion”.

 

För att uppnå denna målsättning krävs en väl förberedd organisation där tillräckliga extra resurser snabbt kan mobiliseras.

Det krävs att personal som arbetar i vården vet hur organisationen fungerar och hur olika samverkande organ fungerar. Vårdpersonal behöver även kunskap om hur man handlar vid akuta åtgärder.

 

Centrala katastrofkommitténs ansvarsområde:

Ansvarar för att sjukhus och primärvård upprättar och övar katastrofplaner.

Ansvarar för samordning av katastrofberedskap med utbildning, utrustning och planering mellan sjukhus, primärvård och kommuner.

Utarbetar riktlinjer för SOS-centralens verksamhet.

 

Katastrofplan för landstingsområde ska innehålla:

Tillvägagångssätt vid larmning

Ledning, samverkan, samband

Åtgärdskalender

Sjukvårdsresurser

Transportresurser

 

Katastrofplan för sjukhus och vårdcentraler bör innehålla:

Definition av beredskapsgrader

Larmplan för hur larmet ska spridas på sjukhus eller vårdcentral

Åtgärdskalender för varje befattningshavare/funktion som berörs av katastrofsituation

Plan för att sända ut sjukvårdsgrupper.

 

Katastrofplanen bör även innehålla information om följande:

Mottaagande och fördelning av vårdtagare

Registrering av vårdtagare

Information (intern och extern, dvs inåt och utåt)

Psykiskt omhändertagande

Ledning och samverkan

Service/försörjning.

   

Katastroforganisation vid skadeplatsen

 

Vid katastrofer ska arbetet organiseras efter dessa principer:

 

Inre och yttre avspärrning ska göras.

 

Uppsamlingsplatser ska ordnas för oskadade, skadade och döda.

 

Räddningsledare ska utses och leda arbetet på skadeplatsen.

 

Ledningsläkare ska utses och leda det medicinska arbetet på skadeplatsen.

 

Sjukvårdsgrupper ska sändas ut från sjukhus. Räddningsledaren fördelar arbetsområde till respektive grupp på skadeplatsen.

I gruppen ingår läkare, sjuksköterska och undersköterska från akutmottagning eller narkosavdelning.

 

Information om katastrofen ges av räddningsledaren eller polisinsatschefen.

 

Transporter sköts av ambulans, räddningstjänst eller polis.

 

På skadeplatsen görs inga större ingrepp utan de skadade förbereds för förflyttning till sjukhus. Personer med livshotande skador får livräddande behandling. En prioritering av i vilken ordning de ska transporteras till sjukhus sker.

 

Vid större katastrofer inkallas även personal från primärvården efter en plan som varje sjukvårdsområde ska ha gjort upp.

 

Stat och kommun är ansvariga för räddningstjänsten vid katastrofer och olyckor. De ska även förebygga så att risken för katastrofer minskar. Ansvaret för detta arbete har räddningsnämnden i varje kommun. Nämnden ansvarar för att det finns en plan för att olycksrisker kartläggs och hur de förebyggs. Räddningschefen ansvarar för räddningskårens insatser.

 

Varje medborgare mellan 18-65 år kan bli uttagen till tjänsteplikt av räddningsledaren.

 

Efter hjälpinsatser ska en genomgång göras av vad som har hänt. Detta görs för att räddningspersonal ska ha möjlighet att bearbeta sina upplevelser.

Tacksam för hjälp!!

jajja: Jag jobbar ju där på D.S Vad har du skrivit i brevet? Nyfiken, jag kanske kan hjälpa dig. Du kan ju skicka det till min inbox om du vill.

Det bästa är att ta kontakt med Marta, det är hon som sköter ansökningarna, Nicole är ju chefsbarnmorska  men hon har inte hand om det på samma sätt som M. Men jag pratade iofs med N på intervjun.

Nu är det dags för middag, vrålhungrig