Berätta för mig...

Mellan värkarna är man smärtfri och det är positivt, det är inte en ihållande smärta utan den smyger sig på ökar och ebbar ut under ca ngn minut...sen kommer nästa och samma sak där...

Min bm sa att om man svankar när en krystvärk kommer, om man föder knästående alltså, så blir inte trycket så stort mot mellangården, skjuter man rygg i krystskedet så pressas barnets huvud ner mot ändan mer ist... Tycker det känns som man ska bajsa, så jag undrar hur du tog i vid krystvärken, lät du den komma och inte tryckte på själv?

Aha, då ska jag öva lite då, lite lagom bara Tack för tipset.

Konstigt att inte bm på förlossningen upplyser om hur man ska krysta? Till mig har de bara sagt en gång till....sen är det klart... Fast jag kanske inte är kontaktbar så jag inte hör när de pratar med mig...man blir ju ganska inåtvänd och fokuserad när man föder barn..

Hahha, ja det har du rätt i, jag har iaf fått ut dem rätt väg haha.. har oxå haft 2-3 kryst sen har de varit ute. Sist födda kom när vattnet gick, en kryst bara... Fast det är få krystar så är det den värsta biten tycker jag, det är sån enorm kraft och det känns som en jordglob som ska ut...urrk...

TS.
Att föda barn gör jävligt ont, men smärtan är uthärdlig för den är inte ihållande utan den kommer och går hela tiden *peppar mig själv nu* Det underlättar om man försöker följa med i värkarbetet och inte kämpa emot. Det finns smärtlindring så man behöver inte ha ont i onödan.

Jag har haft bra förlossningar, även om jag aldrig känt den där wow känslan som en del gör. Rådet jag kan ge är att ta en värk i taget, och tycker du det är hemskt så be om smärtlindring för det är meningslöst att kämpa på och vara duktig. Man är duktig även med smärtlindring
Det går inte att förklara hur det känns, det är olika från gång till gång, mycket beror på hur avslappnad man är inför förlossningen. Sist var ajg skit nervös trots 3 förlossningar innan, och upplevde värkarna som mycket jobbigare. Den här gången är jag bättre rustad...

Ja efteråt är såå otroligt stort, så häftigt och underbart...Åhhh jag längtar

Kan ju trösta dig med att jag är nervös varenda gång jag ska föda barn, för även om jag vet hur ont det gör så vet jag inte om det går fort eller tar lång tid, inte heller när det startar eller hur det startar, eller var...så det spelar ingen roll att det är min 5e graviditet och min 5e förlossning jag är iaf nervös eftersom jag inte vet ett smack om hur det kommer att gå. Och smärtan blir man påmind om när det väl startar, iaf de sista 2-3 cm som jag tycker är värst...

Men det är iaf värt varenda sekund när man väl fött sitt barn, även om det tog mig ngr veckor efter 1a förlossningen att inse det

Man orkar mer än man tror

Nu har jag iofs haft lätta förlossningar medicinskt sett, så jag har varit pigg och alert även efteråt. Sen är det väl inget jag tycker är speciellt kul det där med att föda barn... Men det är ju så att hur jävligt man tycker det är så tar man en värk i taget och för varje värk närmar man sig slutet på förlossningen och början på ngt nytt och positivt kommer snart...bebisen Man kan ändå inte bestämma över kroppen så det bästa är att ha ett team arbete med kropp och psyke.

Jag ser fram emot bebisen, och är nyfiken på hur jag ska uppleva förlossningen den här gången, samtidigt som jag skulle vilja hoppa över arbetet med att få ut ungen...

Man kan få spinalen ist för eda om det inte är så långt kvar tills bebis är ute. Den verkar snabbare, sitter kvar ca 2 timmar.