Livrädd för att få stort barn

min forsta va ratt liten da han kom i vecka 36 och det gick himla snabbt men anda kannde jag att kraften tog slut innan det va over , ar jatte radd for att den har bebisen ska vaga mer o vara storre vilket han med all sakerhet kommer att gora , tank om han fastnar , tank om jag inte orkar krysta

Min första var tung för tiden när hon kom dagen innan BF...
Andra barnet, som de säger ska vara tyngre, ville inte ut förrän BF+9 och var beräknad till 4,7kg!
Men han vägde lika mycket som sin syster (4,3) och var lätt å få ut...
Ett barn på 4kg är ju helt normalt och behöver inte alls vara nå problem om man är normalt byggd

Min son föddes i vecka 42+2 dock men vägde strax under 5 kg, var 56 cm lång och hade större huvudomfång än "normalt" men minns inte exakt nu.
De hade uppskattat han till 4 kg.. Och ja förlossningen gick lätt och smidig men under krystvärkarna kändes det som om han satt fast, som om inget hände och jag fick både syrgas och värkdropp.. inte för att skrämmas nu alltså men så kände jag..

Nästa barn kommer nog också vara stort (ärftiligt) och jag ser fram emot förlossningen men ändå rädd.. tänk om barnet fastnar..

Min dotter vägde 5.270 g. och var 52 cm. lång. Jag är glad att jag inte visste hur stor hon var innan förlossningen. Allt gick bra och förlossningen tog ca 5 h. Tog ingen bedövning. Men det beror väl på vad man har för bäcken om det ska gå bra eller inte.

Det beror på om man har bra personal som tar hand om en under förlossningen och är lyhörd för hur förlossningen går, om det ska gå bra eller inte...

För oss hade det gått betydligt bättre om läkaren gjort det den borde under förlossningen, alltså göra kejsarsnitt pga dåliga värkar och att vår dotter mådde så fruktansvärt dåligt under lång tid.

iicamamma: Ja det har jag också fått till svar - att kilona inte spelar den avgörande rollen för om barnet kommer ut eller inte, utan att det är huvudomfånget som är det viktiga. Sedan kan det ju helt klart vara så att stora barn har stort huvud.. den paralellen verkar ju rätt logisk. Min dotter hade strax över 39 i omfång och kom INTE ut. Eller jo - ut kom hon ju - genom den alternativa vägen "nödutgången".. Viktmässigt var hon uppskattad till 4,3 kg ungefär och med orden om att vikten inte var avgörande var jag ju jättepeppad inför förlossningen! "Här ska de födas" - det var min inställning. Men sen var ju huvudet lite för stort så där tog det stopp.. (En väninna till mej födde en vecka senare med 33 i omfång - gissa om jag blev avis!!!)

Har oxå börjat känna lite oro inför det här med att få ett stort barn. Tänkte på det här med huvudmåttet, uppskattar de det på det sista ultraljudet precis som vikten?

Min son vägde strax över 4 kg och inte blev förlossningen värre än någon annans

Mitt första barn vägde 4,5 vilket många tyckte var väldigt stort med tanke på min kroppsstorlek. Men det var inget problem.
Jag själv var dock orolig att mitt andra barn skulle bli större men hon visade sig vara mindre.

jag undrar också, som vacker utsikt, hur man upptäcker stor huvudomfång. här gör man bara ultraljud i v 18, sen inget mer. så jag har ingen aning om jag kommer få en jättehuvad bäbis. (det går i släkten)

ingen som vet?

*puffar oxå*