lämna barnets far och flytta utomlands... hur funkar det?
Jag vet inte exakt vad TS vill ha för svar. Jag är lite nyfiken på varför du vill flytta till Australien? Har du möjlighet att få jobb där? Har du någon typ av kontakter där? Vad vet vi du kanske redan har vistats mycket i landet och vet vad du ger dig in på.
Jag har själv bott i Australien och vill bara lägga till (som någon redan skrivit) att de har väldigt strikta immigrationslagar. För det första kostar det 9000 skr bara att lämna in ansökan (om uppehållstillstånd pga anhörighetsskäl) och sen är det hur trögt som helst med alla bevis man ska ha för att styrka sitt förhållande. Som någon annan skrev så är det såklart lättare om du söker arbetstillstånd och landet är i behov av just dina kunskaper. Annars kan man söka "workingholiday visa" men då får man inte ha barn så det fungerar ju inte i ditt fall.
Sen flikar jag in en liten kommentar ang tangentbord. Även om tangentbordet inte har åäö så kan man ändra på inställningarna så att andra tangenter blir åäö (så skrev jag när jag bodde i Aus) 
Jag skulle också vilja ge en lite mer nyanserad bild av landet som sådant. Det är ju stort! Självklart är det inte samma att bo där som att vara där på semester men hur man trivs har ju att göra med var man bor, vilka människor man har omkring sig, vad man jobbar med, om man jobbar etc etc etc. Så är det ju alltid! När jag hade hemlängtan så tyckte jag också att allt med Australien var skit! men det beror ju mer på vad som händer i mig än på landet som sådant! Det kan under de rätta förutsättningarna vara ett helt underbart och spännande land att leva i.
Jag tycker det känns sorgligt att du känner att barnens kontakt med pappan inte är så viktig? eller är det så? Kanske är det redan så att pappan är frånvarande och inte visar kärlek och intresse för sina barn?
Om du fortfarande lever med barnens pappa. Vad tror du om att försöka övertala honom att ni åker ner som en familj? Om ni har möjlighet att jobba där eller på något annat sätt få visum för en längre tid? Även om inte förhållandet varar så kan det ju ändå vara ett sätt för er båda att komma närmare era gemensamma barn? jag kanske är orealistisk ,jag vet inte.
Anonym i Australien: Jag önskar jag kunde prata mer med dig! Jag flyttade hem till Sverige när jag var gravid i 8 månaden och pappan (australienare) valde lyckligtvis att flytta med hit! Det fungerar bra och han trivs här. Jag känner igen dina känslor, tro mig! Jag var helt besatt av att komma hem till Sverige och mådde jättedåligt ett tag. Väl här så tycker jag att jag har fått lite andra perspektiv på saker och ting och förstår varför jag mådde dåligt egentligen. Nu kan jag längta tillbaka till Australien istället och vill gärna kunna bo växelvis i sverige och australien i framtiden. Om du känner för det så får du gärna skriva privat till min inbox.
