Nu har min lilla kille fått sömnmedel utskrivet... Nån som har erfarenhet av det?

Ja, vi hoppas verkligen också att det ska bli lite bättre nu.
Men vi hoppas ändå inte för mycket för det känns som att alla försök är bara dömda att misslyckas, som om vår son verkligen bara har bestämt sig för att låta bli att sova hela livet och därmed basta, oavsett vad man gör. Därför har vi som sagt var inte för mycket förhoppningar.... blir bara jobbigt att bli besviken sen.
Bvc-läkaren sa bara "ge inte upp om det inte funkar", så det kan man ju försöka.

Tröttmor. Tro mig, jag hade inte gett "sömnmedel" till honom om det verkligen inte behövdes och om något annat skulle funka. Men nu är det så att vi har försökt i ett och ett halvt år att få honom att sova och där ingår självklart Anna Wahlgren. Vi har inte uteslutit NÅGON metod. Vi har som sagt var försökt ALLT och det var därför som vi valde att prova detta.

Tycker också att det låter hemskt i allafall till en början, att ge sånt till barn.
Men va sjutton kan man göra. Som du sa, det är inte bara synd om föräldrarna, det är synd om BARNEN, och jag tycker jävligt synd om min son när jag ser hur dåligt han mår av att inte få sova. Jag vet att han är en underbar pojke egentligen men när han inte får sova blir han ett monster, och vi pallar inte att se det utan att göra något åt det.

Vi tror att vi försöker göra honom en tjänst genom att prova detta.

Jag skojar inte när jag skriver att vi provat ALLT!
"Diplomerade kurare" har vi inte provat, men däremot kurare.

Flera människor har varit hemma hos oss och provat att kura vår son med SHL. Dom påstod alla att det var så bra och att det absolut skulle hjälpa men icke då, va snopna dom blev.

Dom kunde nog inte kalla sig diplomerade på det sättet men dom visste allt som man behövde veta om SHL och hade hjälpt många barn till sömns...

...men vårt lyckades dom inte med.

Vi orkar inte med en massa metoder och trams längre.

Känns som inget biter eller vill bita på vår pojke, han är omöjlig helt enkelt.

Sen är det faktiskt ingen farlig eller på intet sätt vanebildande medicin, det är en allergimedicin. Hade det på nåt sätt varit farligt så hade dom ju ALDRIG skrivit ut den.
Bara viktigt att påpeka.

Oj va skönt det va........

Vi gav honom medicinen vid åtta igår, för läkaren hade sagt att man skulle ge ca en halvtimme innan sovdags, och han brukar läggas vid halv nio (ingen idé tidigare...) så det va ju bra. Men ingenting hände.. Vi gick och la oss och försökte varva ner men han somnade inte förrän vid halv tio! (bättre det iofs än halv tolv som har hänt flertalet gånger)
Han måste ha väldigt svårt att koppla av och lyckas varva ner på nåt sätt, ligger bara och sparkar på väggen och slåss och pratar en massa och är hur pigg som helst, spelar ingen roll hur mysig och lugn nattningsritual man försöker ha.

Jaja somnade gjorde han i allafall, i sin egen säng, fast jag låg bredvid, tyvärr kanske man kan säga, vill inte vänja honom vid det, men det är ett senare problem, nu ville vi bara få pojken i säng så vi kunde se om medicinen verkade nånting.
Och det gjorde den!!!
Jag vet inte om det bara va en tillfällighet men han sov som en stock till klockan åtta på morgonen I SIN EGNA SÄNG...


Nu har vi det så tråkigt här hemma så jag och lillbebisen sover i ett rum och min man och storkillen sover i ett annat, men i natt sov mannen i rummet bredvid istället. Och i morse när jag gick upp berättade mannen den strålande nyheten att sonen hade kommit in till honom klockan åtta glad som en lärka och för första gången sagt ordet "välling".

Herregud va glad man kan bli!!!!!!!!!!!!!!!

Hoppas hoppas bara det fortsätter så, det behöver det ju inte vara liksom, kan ju bara varit en tillfällighet Men man får ju så mycket nya krafter när sånt här händer liksom.
Gäller att köra stenhårt på rutinerna bara och va konsekvent.... fan va jobbigt detta e samtidigt som man har bebis också. Skulle bli så fruktansvärt överlycklig om det ville vända...

Jo det har vi också gjort. Alltså låtit honom hitta tillbaka till sin egen rytm. Flertalet gånger.
Det är ju inte så att vi testar 5mm i en vecka sen nästa vecka SHN och sen nästa vecka no cry sleep och sen nästa vecka nåt annat och sen nåt tionde... Utan vi har verkligen försökt samma metoder i flera veckor tills vi gett upp när vi märkt att INGET biter på honom. Och då har vi låtit honom köra sitt eget race ett bra tag och då blir allt bara kaputt igen.
Han har nämligen ingen dygnsrytm öht verkar det som, han vet inte skillnad på natt och dag, hur mycket man än kämpar och försöker, han fattar ingenting och hans sömn är verkligen kort sagt sönderhackad. Om vi skulle låta honom göra "som han vill" alltså hitta tillbaka till sin egen rymn och gå utefter den då skulle vi aldrig få sova mer någonsin.
Det är så himla mycket mer komplicerat än vad det låter.

Jag har skrivit flertalet trådar här på FL om sonens sömnproblem och det som jag har märkt är att många verkar ta det så himla lättsamt och liksom säger typ "jaha pojken sover inte, jamen sov på dagen när han sover middag då, så får du i allafall en timme" eller "det går över" eller "man vänjer sig" eller "prova shn" eller "prova 5mm" eller "låt honom göra som han vill, det går över" eller "har ni verkligen provat allt?"
Men han har inget "ordinarie" sömnproblem som går över "bara man gör si eller så".
Han har problem, alltså då menar jag riktiga problem............
(detta var inte personligt menat till bitsy *poängterar*)

Godmorgon

Natten har inte varit lika trevlig som den var igår tyvärr.
Själv märker jag iofs inget av det eftersom det är maken som har hand om killen just nu... men bebis har haft ont i magen hela natten så jag fick inte heller mycket sovit.

Killen somnade vid halv nio och sov bra fram till typ halv tolv då han vaknade och började gnälla... vet INTE varför... Men han somnade om i allafall...
Sen enligt maken så vaknade han vid halv två och skreeeeeek, och sen vid fem och var hur pigg som helst och ville gå upp, vägrade somna om, så maken fick helt enkelt gå upp med honom.
Suck.
Fattar inte varför.
Men men, vi hoppas att det bara va nåt speciellt just i natt, typ tänderna eller nåt, och att han ska sova bättre i natt igen. Vi ger fan inte upp.
Iofs är det mycket bättre att han vaknar två tre gånger än typ tio som han brukar göra annars, så en förbättring är det ju!
Och innan så har han varit klarvaken vid halv två och velat gå upp, nu blev det i allafall förskjutet med ett par timmar. *GÄSP*

tröttmor, jag vet faktiskt inte heller varför han är sån. läkaren har ingen förklaring till oss heller. han säger typ att "vissa barn sover helt enkelt inte". men han brukar nämna nåt som heter nattskräck, att han helt enkelt är rädd och orolig på natten och inte kan sova därför utan hellre är vaken och leker. jag tycker det verkar konstigt dock, för om det är så att han är rädd och orolig så borde det ju bli bättre om han kommer och sover hos oss, men det blir det ju inte??
tänderna pratar läkaren mycket om också, just nu är sömnen värre än den någonsin varit och man kan ju egentligen inte bortse från att han just nu får sex tänder på en gång. fast jag tycker det låter konstigt också eftersom han alltid sovit dåligt även när han inte hade några tänder (fick dom första när han var tio månader och han har sovit dåligt sen han föddes) och han sover dåligt även när det inte är några på g.
men du har helt rätt i att det finns ju alltid en orsak till en verkan och det vore jäkligt intressant att få veta vad den orsaken kan va, så man får slut på det här!!!!

en annan sak förresten som bvc-läkaren nämnt är att vår son kanske helt enkelt tror på fullaste allvar att den här rytmen och mönstret är det han ska ha och det är det som funkar. när han var nyfödd så var han rätt dålig eftersom han nästan var undernärd, och han var tvungen att äta MASSOR och var sjuk rätt ofta eftersom han var så infektionskänslig. då kom han in i det mönstret att vara vaken och uppe och äta mycket på nätterna och det har fortsatt även efteråt när han inte har behövt det, och nu kan han inte komma ur det utan tror fortfarande att det ska va så och att det är det som är rätt.
jag vet inte hur vettigt det låter????
om det är så, så borde ju Ataraxen hjälpa honom att bryta mönstret och fatta att NATT = SOVA. som han aldrig fattat innan.
hoppas det.

vilket långt inlägg. varför skriver jag alltid så långa inlägg?????

Har också tänkt den tanken, men har avfärdat den, eftersom han helt enkelt ÄR ett monster dagtid, och jag vet att han inte är ett monster egentligen, bara om han inte får sin sömn.
Han har sovit ca 5-6 timmar om dygnet.... 1,5 år gammal!!!!!!
Jag som 23 år gammal behöver typ 10 timmar!!!!!!!!!!

Kan inte bortse från heller vilken underbar pojke han var igår när han hade sovit hela natten. Sååå gosig. Märks mycket väl att det är sömn han behöver för att må bra och va sig själv.

Tack LeLi74, det va skönt att höra. Som sagt var, svårt för en "normaltrött" småbarnsförälder att förstå... :-/

Nä det går inget vidare faktiskt... Nu har vi gett honom medicinen i en vecka.. Två nätter har han sovit hela natten och visst det är UNDERBART.. Helt UNDERBART att äntligen få sova åtminstone två nätter, och underbart att se att han faktiskt KAN sova hela natten, att det inte är helt omöjligt.
Och visst är det ju en förbättring även om han inte har sovit hela nätterna resten av veckan så har han i allafall bara vaknat 2-3 gånger istället för typ 10 och det är ju jätteskönt det också. Man får ju inte va otacksam
Vi ska till läkaren idag så ska jag redogöra för veckan så får jag se vad hon säger, om hon kan ge några tips eller nåt. För läkaren sa först när vi fick medicinen att vi inte skulle ge upp utan försöka med den ett par veckor åtminstone.

Ska bara tillägga en sak förresten...

Min son har inte "vanliga" sömnproblem. Han har faktiskt så stora sömnproblem så han har blivit sjukförklarad alltså typ kroniska sömnsvårigheter.
Om man är sjuk, och om en läkare som har följt ett barn på vägen en lång tid förklarar barnet som sjuk, så ska man ha medicin. Det finns väl inte många människor på jorden som inte vill ge ett sjukt barn medicin, det är ju en självklarhet. Många kanske inte kan förstå hur sömnproblem kan vara en sjukdom men det är ju bara till att fråga närmaste läkare.
Detta såklart efter att man testat alla andra saker och det har vi gjort. Vi har också uteslutit allergier och andra sjukdomar, tagit mängder med blodprover och pricktest mm mm. Men det slutade med att läkaren helt enkelt bara sa att "neej, han har sömnsvårigheter, punkt slut".

backtimjan, tack för tipset!!!
men vi har redan gjort så
som du kanske förstår så märkte vi absolut ingen skillnad alls på sömnen.....

nu sa iaf läkaren på bvc att vi kunde ge honom medicinen två gånger om dagen istället för bara på kvällen! just för att om det skulle handla om oro & ångest så skulle han få hela dagen på sig att varva ner utan att för den sakens skull somna, och sen kan han somna snabbare på kvällen och förhoppningsvis kunna slappna av mer öht.
han är ju galen på dagen också (ledsen, skrikig, bråkig, övertrött & överaktiv), men vi vet ju inte om det beror på att han helt enkelt är så tröööööött eller om det beror på att han kanske är orolig hela tiden.
stackars barn som vid så låg ålder redan har ångest.
vad har vi gjort för fel???

jag sitter och funderar på om det kan finnas nåt mer som han kan va allergisk mot kanske. även om vi har testat väldigt mycket. för som sagt, om man har nån form av matallergi eller kanske allergi öht så kan man ju bli lite smått galen, att det kryper och kliar i kroppen hela tiden osv. och då skulle ju atarax hjälpa och det har den ju gjort lite grann i allafall om ändå inte helt.........
kattallergi? vi har katt....

Jodå, psykologhjälp det har vi. Jag har gått hos psykolog sen tre månader innan sonen föddes (av andra orsaker) och fortsatt sen dess och min man har börjat gå hos samma psykolog sen ca 6 månader tillbaka. Hon är jätteduktig å gör vad hon kan i allafall... Nu har hon ringt till nån jätteduktig sömnspecialist som ska komma och hjälpa oss också...
Skönt iaf att gå till henne och få hjälp med att "skärpa till sig" liksom annars vet vi inte vart vi skulle ta vägen.
Det är helt sjukt med sömnlöshet alltså, både jag å mannen känner hur vi blir alldeles "gamla" i huvet, typ senila alltså, kan inte tänka klart, glömmer saker jättelätt, upprepar saker vi sagt typ fem minuter tidigare och är helt flummiga mm mm... En liten sak men nog så irriterande tex när jag går till affären för å handla så även om jag bara ska köpa mjölk så måste jag skriva på en lapp med stooora bokstäver MJÖLK annars vet jag inte vad det är jag ska köpa och kommer hem med bananer
Haha det låter komiskt när man skriver det men det är faktiskt inte så kul när man är 23 att känna sig som 93

Har man alltid utslag & snuva och sådär om man är kattallergiker?? Eller dom flesta allergierna? Han har ju ingen snuva eller utslag eller nånting sånt.
Mögel vet jag inte, i så fall har vi väldig otur för vi har flyttat och i så fall så har vi haft mögel både i gamla lägenheten och nya som vi bor i... Kan ju va så iofs. Det stinker apa i badrummet och det gjorde det i gamla lägenheten också men nu ska dom komma och göra om hela vårt badrum iofs eftersom dom misstänker att där finns mögel plus att det är gammalt och sådär. Herregud tänk om han är mögelallergiker det kan det ju va...
Tack för tipset!!!!!!!!

Vi har funderat på en annan sak också nämligen om han har nån bokstavskombination.. typ ADHD eller nåt men jag vet inte nånting om sånt... men då blir man väl lite smått "galen" och rastlös om man har det?
Är ingen läkare eller sköterska som nämnt nåt om det, det var en medlem här på FL som "tipsade" om det.... (tack för tipset förresten om du ser det)

Ja herregud va dum jag e.. jag skulle ju svarat här i tråden igen om hur det gick för jättelänge sen,,,, men har bara glömt och har aldrig hunnit osv osv... *sorry*

Ja hur går det då?
Åt h-e kan jag säga.. gick det iallafall..
Han började sova VÄRRE än vanligt faktiskt!!!!!!!!!!!!!! herregud!!! KAN man sova sämre än vad han gjort?? ja tydligen... han vände helt upp och ner på dygnet eller rättare sagt, han sov inte knappt nånting på hela dygnet... klockan två på natten gick han upp och började gunga på sin gunghäst...
Vi blev galna, eller i allafall jag, vi åkte in till barnakuten faktiskt hela familjen... Höll på att gå in i väggen och vågade inte vara själva, eftersom vi har liten bebis också.
Har pratat med all världens psykologer och läkare och det jävla sjuka (ursäkta språket) är att ingen fattar någonting......

Ataraxen var som vatten för honom, funkade inte alls, eller som sagt, gjorde tvärtemot...

Så i torsdags fick vi theralen istället.
peppar peppar, han har sovit 20:00-08:00 utan att blinka två dagar i rad nu.
får se hur det blir nu den här natten...
men enligt läkarna ska theralen vara bättre.. men jag vet inte, vågar inte hoppas..
har snart gett upp allt känns det som. låt ungen va vaken då tänker jag, jag orkar inte med nåt tjafs... men jag orkar ju inte ha honom vaken heller..
usch det känns faktiskt som jag vill sälja honom till högstbjudande snart... *fy va hemsk jag är*

men alltså... jag skulle så himla gärna bara vilja sova.......... suuuuuuuuuuck

Tack så himla mycket för att ni skriver så gulliga inlägg.
Jag blir så glad när jag får veta att vissa förstår mig.
Det är ju inte alla som gör det kan man ju lugnt säga. Dom flesta blir ju som galna när dom får höra att vi drogar ner vår lille pojk med sömnmedel Det är ju i princip bara dom som verkligen vet hur det känns med sån här sömnlöshet som kan förstå att vi inte vill droga ner honom utan hjälpa honom.
Så det här är ju inte nåt man skriker ut till hela världen precis, bättre att hålla tyst.
Har vi nån hemma på besök när det är läggdags så blir det ett himla smygande. Har ingen lust att förklara medicineriet till folk som ändå inte fattar... har ingen lust att försöka försvara mig för tusende gången.....

Så som sagt var tack för att ni förstår i allafall, det känns bra.
Ska gå och sova nu..... mmmm

Hmm, det var ju lustigt, det där med halsen, det har dom inte sagt nåt om på barnakuten eller nånting  Och då undersökte dom honom ändå väldigt mycket och vad jag trodde var omfattande, under tre dagar.
Kanske ska nämna det för vår bvc-läkare och be att hon remissar oss.

Nu har iofs pojken sovit rätt bra på theralen hittils så det kanske inte behöver va nåt med halsen då.
Fast i natt vaknade han igen, klockan fyra, efter att ha sovit sen halv tio.
Så vad jag undrar är, kan man bli "van" vid theralen, så att det tillslut inte hjälper igen, alltså man måste höja dosen hela tiden? Det är ju inte alls bra isf.

Vi ger honom två droppar, minsta dosen är väl egentligen tre droppar, men läkaren tyckte inte att vi skulle ge så mycket eftersom han är under två år. Men jag såg ju här i tråden att någon (vem var det?) gav sin ettåring sju droppar.
Vi ger det bara på en sked och han tar det fint.... grimaserar lite men han sväljer ju i allafall och krånglar inte, det var mycket svårare att få i honom ataraxen.

Han är inte hängig och trött och sådär på dagen efter heller utan vaknar fint i tid och är glad och go - herregud, va skönt att se sån skillnad på honom, vilken fantastisk pojke han är när han har fått sova.

Men jag undrar då alltså ju om det är nån som vet om theralen är vanebildande?
Isf vill jag nog inte ge honom det, ska fråga läkaren om det inte finns nåt annat men det kanske det inte finns eftersom vi fick just theralen......
Men det kanske funkar olika på olika barn...
Hoppas att anledningen till att han vaknade i morse vid fyra var att vi var slarviga med kvällsrutinen i går kväll då vi va bortbjudna, så allt blev lite konstigt och pojken var väldigt uppspelt, sånt spelar ju stor roll har vi sett.
Får se hur han sover i natt.