Tant: Syftar du på den oroliga sömnen?
För oss så blev det så att Olle sov oroligt och hade ganska mycket drömmar i kanske en månad efter att han blivit med bror. Sen blev det lugnt och som vanligt igen.
De har ju ganska mycket att processa, så oavsett hur bra man hanterar övergången tror jag man kan förvänta sig något. I vårt (och ert?) fall yttrade det sig som dålig sömn.
Det går över.
Skakis!
Inte för att jag har något nytt att tillägga, men jag svarar ändå... 
Min BVC-tant berättade för mig att den absolut vanligaste frågan från nyblivna tvåbarnsföräldrar var - Men ska de verkligen sova så här mycket??
Vi frågade nämligen också.
De SKA sova så mycket. Nils sov minst 20/dygn den första månaden. Det var som att vara på vilohem att hänga med honom. 
Och om man vill väcka dem när de tuttar loss så är det bara att göra som alla de andra kloka töserna har sagt: skrapa lite med nageln i deras handflata eller klappa lite på kinden.
Godmorgon!
Mmmmmmmmmmm Jag älskar lukten av napal... mjölkkräks på morgonen.
5:30morgonen.
Hur klarar ni med morgonpigga barn av det?
Nu kaffe. Mycket kaffe.
Testar en grej:
Det gick ju sådär...
Jesus vad trött jag är. Men Olle sover fortfarande!
Dags att flytta hem Hilti?
Hur funkar det där? Har ni redan en tomt och så köper ni ett färdigt hus som de monterar?
Välkommen hem, Vanna!
Kramar till Missix!
Vad mer?
Just det; mera kaffe, mindre utropstecken.
Jag tror Bisolvon eller Bromhexin blir jättebra.
Rethostan försvinner och så löser det SLEMMET också.
Slem är faktiskt ett otroligt äckligt ord.
För övrigt så är det lite synd om mig; mina Citodon är snart slut och min käke gör ont som en motherfucker.
Vi använder örontermometer och det är rena festen att ta tempen numera. Ofta gör vi det tre-fyra gånger per dag.
Det dåliga är väl att vi verkar vara väldigt undertempererade hela högen - har aldrig fått en högre siffra än 37.3...
Jag vet inte om den är pajig eller inte, vi har nästan aldrig feber. (Enligt tempen iaf )