Vi som har gett upp bebisförsöken!

Tänkte börja med att presentera mig själv lite.
Heter Nina, är 22, har en dotter som är född januari -04.
Har försökt med ett syskon till henne sedan juli - 05, gav upp verkstaden i juli-06

jag är tydligen ensam om att ha gett upp hoppet om en liten bebis i mina armar igen!!

Fia lotta lus:
jag får utredning först om ett år. Sen får vi ingen åtgärd, inga syskonförsök eftersom vi har barn tillsammans sen tidigare.
Att köpa sig ivf ska vi inte ens prata om eftersom jag pluggar och min sambo är arbetslös, så vi har helt enkelt inte råd. Sen så även om vi får råd får vi nog ingen IVF pga blodproppsrisk.
Adoption eftersom jag är 22 så är det rätt många år kvar innan vi får adoptera, och även det kostar pengar.

Då känner jag att jag hellre lägger de pengar vi har på vår dotter i ställe för på en flerårs process som kostar pengar och inte med säkerhet ger oss ett barn!

Bisquit:
ja vi har försökt i ett år och ja jag har gett upp.
Det är inte menat som kränkande, men när man inte får någon medicinsk hjälp så känner jag att vad ger det då att fortsätta försöka?
Vi har inte tänkt börja använda preventivmedel, men jag har heller inte tänkt fundera på när jag har ÄL, inte räkna ut att om mensen inte kommer på onsdag så är det kanske nått, utan blir det nått så blir det nått...

Sen så ligger det naturligtvis andra personliga saker bakom som gör att jag helt enkelt inte orkar mer!

ebben: men jag får ingen pergotime så det blir på egenhand eller inte alls!

ebben: tydligen så har jag för högt BMI.

ebben: jo men jag väger lika mycket nu som när jag blev gravid sist och då hade vi inga problem eftersom hon blev till på första försöket.
Sen så min ålder är inte relevant för mig i bebisverkstan. Utan det har mer handlat om min dotters ålder, jag hade inte tänkt ha ett alltför stort hopp mellan mina barn. Men det har jag börjat skita i, huvudsaken är att hon får ett syskon.

Men just nu är jag bitter på livet som inte ger mig ett syskon till min dotter...

ja men det ger mig ju tyvärr ingen behandling ändå. Dessutom har jag blodproppsrisk när min mamma har haft en så även om jag går ner i vikt så får jag ingen hjälp!

ebben:
jag får inte ens träffa en läkare, vi har bara en KK där jag bor. Och de som svarar vill inte ens boka in en tid åt mig, utan de hänvisar mig bara till fertilitetskliniken, och de tar inte emot oss eftersom jag är 22 och de har en åldersgräns på 23. dessutom har de sommarstängt

jo men jag måste fara 13 mil till det närmsta lasarett (förrutom mitt eget) och där får jag heller ingen hjälp eftersom de tillhör samma landsting så det är samma regel som gäller.

Varför är alla så negativa mot mig?
Jag har inte tvingat någon annan ge upp bebisförsöken, men jag vet att det finns andra som gett upp så jag tänkte vara att vi kunde träffas här.

Men jag känner att jag bara får kritik för att jag inte orkar med mer, varken psykiskt eller fysiskt

fröken fru: vilket inlägg anser du är provocerande?

Snoopy1974: tack för ditt stöd.
jag vet att chansen för mig att bli gravid är relativt stor, men efter mycket kring bebisverkstaden och mycket andra privata saker så orkar inte jag hur länge som helst.

Till er som tycker att jag är provocerande:
jag öppnade denna tråd för att finna stöd hos andra som har slutat engagera sig i bebisverkstaden. Och när jag läser era inlägg så blir jag väldigt ledsen. Jag är redan skör efter allt som hänt och detta är anledningen till att jag har gett upp. Att sen bli nästan anklagad i att vara provocerande hjälper inte mig.
Jag må vara ung och försökt "bara" ett år, men detta innebär inte att jag inte mår jättedåligt över detta. Och jag har rätt att ge upp utan att bli påhoppad för det är då jag känner att jag blir.

ebben: det var inte riktigt riktat mot dig, men jag upplever att andra ser min uppgivenhet som nedvärderande mot dem, och det var inte så det var tänkt

Jag förstår precis hur du menar. Men vill samtidigt inlägga att jag lever ett helt annat liv än många av mina jämnåriga vänner. Mitt liv består av att ta hand om min familj, plugga, sköta hemmet och jobba på helgerna. Så några fester och dagar på badstranden existerar inte för mig.
Jag anser inte att min ålder är relevant i min tråd som handlade om att jag har gett upp bebisverkstaden, den hade lika gärna kunnat äga rum när jag är 35år. Den handlar om att jag känner inte att jag klarar av mer förhoppningar och sedan nederlag varje gång.

Men om det underlättar för alla att förstå mig så innefattar denna tråd, även de som har tagit en paus från verkstaden. Bara för att jag har gett upp innebär inte att jag inte kommer att försöka igen sedan. Det är bara det att jag har inte bestämt att vi ska ha en paus under sommaren exempelvis.
Så för att förtydliga detta så har vi en paus på obestämd tid.