AnnaEster:
"För att svara Sheyla: Jo, man kan ha ett mycket värdigt liv som kvinna och mor till ett barn som man från början inte planerade!Och i det här landet lär ju knappast ens barn svälta!Om abort betraktades som det extrema ingrepp det är skulle det vara ett steg i rätt riktning. "
Jag påstod inte att man inte kan ha ett värdigt liv som till en början ofrivillig mor. Var fick du det ifrån?
JAG kan bara utgå från MIG själv, liksom DU bara kan utgå från DINA erfarenheter. Jag är glad för din skull att det kändes bra att föda för dig. Jag, blev dock väldigt olämpligt gravid och pappan var inte direkt någon klippa att räkna med. Ensam mamma är helt otänkbart för mig. Ett barn har rätt till båda föräldrarna. Jag gjorde abort i vecka 7 och den lättnad jag kände när aborten var ett faktum är helt obeskrivlig. Jag har inte tvekat en sekund på att det var rätt för mig. Det fanns inte ens för en sekund tanken att jag ville ha barn då, inte minsta lilla tvekan. (inte nu heller för övrigt). Om man dock är lite tveksam kan jag tänka mig att för en egen sinnesfrid är bättre att be hålla. Men för MIG var det inte så.
Vad jag vill säga med detta är att alla har olika förutsättningar, viljor och tankar och inget fall kan appliceras på ett annat. Därför blir det för mig obegripligt hur man kan dra alla aborter över en kam och hur en person kan anse sig kunna uttala sig om en annan som har varit i en helt annan situation.
Mind your own business säger jag.