Anonym (Utnyttjad) skrev 2016-03-05 18:15:22 följande:
Vad jag känner till är att måste återvända till sitt hemland och söka på anknytning från en svensk ambassad. Det kan ta över ett år, men eftersom han verkligen ÄLSKAR dig och inte gjort dig gravid för att få uppehållstillstånd så klarar ni det året galant.
Att åka tillbaka till hemlandet är inget alternativ, men skulle det verkligen bli så då har inte barnet någon pappa mer, så jag hoppas för sonens skull att han får stanna utan att återvända. Huruvida vi älskar varandra, eller han älskar mig och huruvida barnet kommit till för att han ska få uppehållstillstånd eller inte så kan jag säga att det är en win win för båda. Vi träffades, blev kära, han gick avslag och jag gömde honom. Någon längre plan fanns inte. Bara vinna lite mer tid tillsammans. Har ju ingen anledning egentligen att förklara mer, men kan säga som såhär att jag varit barnlös fram till nu. Ofrivilligt. Massor med utredningar och grejer många år sedan. Jag ska helt enkelt inte kunna bli gravid. Men nu blev jag det iallafall och är jättelycklig för min fina bebis. Så planerat var det inte och inte förväntat och om någon nu tycket abort vore lämpligt isåfall så betackar jag mig. Jag har velat ha barn hela mitt vuxna liv och så fick jag det tillslut. Verkligen inte optimal livssituation men jag välkomnade detta barnet 100%. Så för oss är det vinst för båda. Så enkelt och så svårt på samma gång. Vill att pojken ska ha din pappa nära och funkar det mellan oss så lever jag gärna med pojkens pappa. Funkar det inte av någon anledning så är det fortfarande viktigt för barnet att ha sin pappa i närheten och vid liv. Inte bara viktigt. Han har RÄTT till sin pappa.
